|
Anmälan och bordläggning av utskottsbetänkanden
1 § Ett utskottsbetänkande skall anmälas i kammaren och före
avgörandet bordläggas vid två sammanträden med kammaren, om
inte riksdagen på utskottets eller talmannens förslag
beslutar att ärendet skall avgöras efter endast en
bordläggning. Bestämmelser om ytterligare bordläggning av
utskottsbetänkanden finns i 7 § andra stycket.
Ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket
regeringsformen att ett lagförslag skall vila i minst tolv
månader får framställas när utskottets betänkande över
förslaget har anmälts i kammaren. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelser
5.1.1
Ett utskottsbetänkande får inte anmälas i kammaren förrän
det har delats ut till riksdagens ledamöter.
Talmannen skall samråda med utskottets ordförande och vice
ordförande innan han eller hon väcker förslag att ett ärende
skall avgöras efter endast en bordläggning. När talmannen
väcker ett sådant förslag skall detta anmälas i kammaren i
samband med att utskottsbetänkandet anmäls till
bordläggning. Lag (2003:180).
5.1.2
Ett yrkande att ett lagförslag skall vila i minst tolv
månader framställs skriftligen och tas om möjligt upp på
kammarens föredragningslista. Lag (2003:180).
Bordläggning och tid för avgörande av vissa andra ärenden
2 § Yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om
en misstroendeförklaring skall ligga på kammarens bord till
det andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes.
Ärendet skall avgöras senast vid nästa sammanträde.
Ett förslag av talmannen till ny statsminister skall ligga
på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då
förslaget framställdes. Ärendet skall i enlighet med
bestämmelserna i 6 kap. 2 § andra stycket regeringsformen
avgöras senast på fjärde dagen efter den då förslaget
framställdes. Lag (2003:180).
Yrkanden under överläggningen om ett utskottsbetänkande
3 § Under överläggningen om ett utskottsbetänkande får en
ledamot yrka bifall till och avslag på de förslag till
beslut som behandlas i betänkandet.
Bestämmelser om yrkande och beslut om återförvisning till
det utskott som har avgett betänkandet och hänvisning till
ett annat utskott finns i 4 kap. 10 §. Lag (2003:180).
Ärendenas avgörande
4 § Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas
upp till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har
funnit att överläggningen är avslutad. Ett
utskottsbetänkande får tas upp till avgörande endast vid ett
sammanträde som i kallelsen enligt 2 kap. 5 § och på
föredragningslistan enligt 2 kap. 7 § angetts som ett
arbetsplenum.
Ett ärende avgörs med acklamation eller, om en ledamot yrkar
det, genom omröstning. Om en särskild beslutsregel enligt 9
§ skall tillämpas, skall ärendet alltid avgöras genom
omröstning.
Avgörandet av ett ärende skall, om det behövs, delas upp på
skilda beslut. Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 §
tredje stycket regeringsformen att ett lagförslag skall vila
i minst tolv månader och dessutom ett yrkande att förslaget
skall förkastas, skall riksdagen pröva det sistnämnda
yrkandet innan förslaget ställs under omröstning om
omedelbart antagande. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelse
5.4.1
Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket
regeringsformen att ett lagförslag skall vila i minst tolv
månader och om lagförslaget vid omröstningen inte uppnår den
majoritet av fem sjättedelar av de röstande som krävs enligt
denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart antagande
av förslaget, skall förslaget hänvisas till
konstitutionsutskottet för prövning enligt femte stycket i
nämnda paragraf i regeringsformen om vilandeförfarandet är
tillämpligt i fråga om lagförslaget. Om
konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är
tillämpligt, skall riksdagen på nytt pröva om förslaget kan
avslås eller omedelbart antas. I annat fall återförvisas det
till det utskott som har berett ärendet. Lag (2003:1057).
Avgörande genom acklamation
5 § När ett ärende avgörs med acklamation, skall talmannen
ställa proposition på varje yrkande som har lagts fram under
överläggningen. Propositionen avfattas så att den kan
besvaras med ja eller nej. Talmannen tillkännager hur
beslutet har blivit enligt hans eller hennes uppfattning och
befäster det med ett klubbslag, om inte omröstning begärs av
någon ledamot. Lag (2003:180).
Avgörande genom omröstning
6 § När ett ärende avgörs genom omröstning, är
huvudpropositionen det yrkande som riksdagen enligt
talmannens uppfattning har bifallit med acklamation. När
acklamation inte har skett, är huvudpropositionen det
yrkande som talmannen bestämmer. Mot huvudpropositionen
ställs ett annat yrkande som kontraproposition. Om det finns
flera än två yrkanden som kan ställas mot varandra, skall
riksdagen först, med tillämpning av 5 §, besluta vilket
yrkande som skall vara kontraproposition.
Omröstning görs öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap.
5 § regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som
stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat
anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen
tillkännager hur omröstningen har utfallit och befäster
beslutet med ett klubbslag. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelser
5.6.1
Då en omröstning skall äga rum, upprättar talmannen en
omröstningsproposition. Om en särskild beslutsregel enligt 9
§ skall tillämpas i ett visst fall, anges det i
omröstningspropositionen.
Sedan ledamöterna efter förvarning har intagit sina platser
i plenisalen, läses omröstningspropositionen upp och
underställs kammaren för godkännande.
En omröstning får förrättas med uppresning. Om talmannen
efter omröstning med uppresning tvekar om omröstningens
resultat eller en ledamot begär rösträkning, sker en ny
omröstning med omröstningsapparat eller, när den inte kan
användas, med namnupprop. Lag(2003:180).
5.6.2
Vid en omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de
ledamöter som vill rösta för ja-propositionen att resa sig
och riktar därefter samma uppmaning till de ledamöter som
vill rösta för nej-propositionen.
Vid en omröstning med omröstningsapparat registreras hur
varje ledamot har röstat.
Vid en omröstning med namnupprop uppmanar talmannen två
ledamöter att ta plats vid talmansbordet för att föra
anteckningar över omröstningen. Vice talmännen ropas upp
först och därefter övriga ledamöter efter platsnummer i
plenisalen. Något av följande svar skall avges: ja, nej,
avstår. Lag (2003:180).
Förfarandet vid lika röstetal
7 § Om det blir lika röstetal vid en omröstning om vilket
yrkande som skall vara kontraproposition, avgörs utgången
genom lottning.
Om det blir lika röstetal i en huvudomröstning, skall
ärendet bordläggas. Om det blir lika röstetal när ärendet
behandlas på nytt, ställer talmannen proposition på förslag
om återförvisning av ärendet till utskottet för ytterligare
beredning. Ärendet skall återförvisas om minst hälften av de
röstande förenar sig om detta. I annat fall avgör lotten
vilken mening som skall vara riksdagens beslut.
Efter återförvisning upptas ärendet på nytt i sin helhet
till avgörande i kammaren. Om det åter blir lika röstetal
vid huvudomröstning, skall avgörandet ske genom lottning.
Lag (2003:180).
Återförvisning av lagärenden som avgjorts genom delbeslut
8 § Om avgörandet i ett lagärende har delats upp på två
eller flera beslut, får riksdagen omedelbart efter det sista
delbeslutet på förslag av talmannen eller en ledamot besluta
att ärendet skall återförvisas till utskottet för
ytterligare beredning. Om riksdagen beslutar om
återförvisning, har delbesluten fallit. Beslut enligt denna
paragraf om återförvisning av ett ärende får inte upprepas.
Lag (2003:180).
Beslut med särskild beslutsregel
9 § Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det
finns fler än ett förslag till ett sådant beslut gäller
följande. Riksdagen väljer först, med tillämpning av vad som
gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Därefter
avgörs, med tillämpning av den särskilda beslutsregeln, om
detta förslag skall antas eller förkastas. Detta förfarande
skall tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag
som är oförenliga inbördes och ett yrkande har väckts att
något av dem skall vila i minst tolv månader enligt 2 kap.
12 § tredje stycket regeringsformen.
Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om
folkomröstning beträffande samma vilande grundlagsförslag
eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, skall
endast en omröstning äga rum. Lag (2003:180).
Uppskov med behandlingen av ärenden
10 § Ett ärende bör avgöras under den valperiod då det
väckts. Har emellertid utskottet inte hunnit avge något
betänkande i ärendet före utgången av valperioden har
ärendet fallit. Detta gäller dock inte om riksdagen medger
att behandlingen får uppskjutas till det första riksmötet i
nästa valperiod. Behandlingen av ett ärende som väckts under
ett uppehåll i kammararbetet som sträcker sig fram till det
första riksmötet i nästa valperiod anses vidare vara
uppskjuten till detta riksmöte.
Ärende som gäller statsbudgeten för närmast följande
budgetår skall avgöras före budgetårets ingång om det inte
utan olägenhet för budgetregleringen kan avgöras senare.
Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 12
§ tredje stycket regeringsformen skall prövas före utgången
av kalenderåret därpå. Om ett annat lagförslag har ett nära
samband med ett lagförslag som vilar enligt denna
bestämmelse, får riksdagen besluta att det skall avgöras
inom den tid som gäller för prövningen av det vilande
lagförslaget. Om ett ärende som avses i detta stycke till
följd av beslut om extra val inte kan avgöras inom
föreskriven tid, skall det avgöras snarast möjligt efter det
att den nyvalda riksdagen har sammanträtt. Lag (2006:885).
Tilläggsbestämmelser
5.10.1
Beslut att behandlingen av ett ärende får uppskjutas fattas
på förslag av det utskott, till vars beredning ärendet hör.
Kammaren får även utan sådant förslag besluta om uppskov.
Lag (2003:180).
5.10.2
Beslut enligt 10 § tredje stycket andra meningen fattas på
förslag av det utskott till vars handläggning ärendet hör.
Lag (2003:180).
Slutligt beslut i ärende som vilat över ett val
11 § Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med
bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ regeringsformen skall
avgöras vid det första riksmötet i den valperiod då slutligt
beslut enligt dessa bestämmelser i regeringsformen först får
fattas, om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas.
Avgörandet får genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett
annat riksmöte. Beslutet får upprepas. Ärendet skall avgöras
slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen.
I fråga om uppskov i samband med extra val skall
bestämmelserna i 10 § första stycket tillämpas.
Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett
annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid
en folkomröstning, skall det utskott till vars beredning
frågan hör göra anmälan om detta till kammaren. Lag
(2003:180).
Tilläggsbestämmelse
5.11.1
Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett ärende som har
vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 15
och 16 §§ regeringsformen fattas på förslag av det utskott
till vars handläggning ärendet hör. Lag (2003:180).
Beslut under budgetprocessen
12 § Riksdagen får genom lag besluta att hänföra
statsutgifterna till utgiftsområden.
Om riksdagen har fattat beslut enligt första stycket,
fastställer riksdagen för det närmast följande budgetåret
genom ett enda beslut
dels för varje utgiftsområde en utgiftsram, som anger det
belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet hörande
utgifterna högst får uppgå,
dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten.
Beslut om anslag eller andra utgifter i staten för närmast
följande budgetår får inte fattas innan ett beslut fattats
enligt andra stycket. Anslag eller andra utgifter i staten
fastställs för varje utgiftsområde genom ett enda beslut.
Beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en
utgiftsram påverkas får inte fattas innan ett beslut om
godkännande av en ändrad utgiftsram fattats. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelse
5.12.1
Statsutgifterna skall hänföras till följande utgiftsområden:
1 Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,
3 Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet, 5
Internationell samverkan, 6 Försvar samt beredskap mot
sårbarhet, 7 Internationellt bistånd, 8 Migration, 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13
Arbetsmarknad, 14 Arbetsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning
och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional utveckling, 20
Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 22 Kommunikationer,
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, 24
Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26
Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska
gemenskapen.
Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall
innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut
med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Lag
(2006:885).
Riksdagens skrivelser
13 § Om ett riksdagsbeslut kräver verkställighet, skall det
organ som har att verkställa beslutet underrättas genom en
skrivelse. Riksdagens beslut med anledning av en proposition
eller en framställning skall alltid meddelas regeringen
respektive det riksdagsorgan som lämnat framställningen
genom en skrivelse. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelse
5.13.1
Riksdagens skrivelser sätts upp av kammarkansliet och
undertecknas av talmannen.
Utskott som har berett ett ärende skall få del av kammarens
beslut i ärendet. Lag (2003:180).
»Tillbaka till grundlagarna
|
