|
Efternamn
Förvärv av efternamn vid födelsen
1 § Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar
vid födelsen det namnet.
Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och har de
tidigare ett eller flera gemensamma barn som står under
deras vårdnad, förvärvar barnet vid födelsen det efternamn
som det senast födda syskonet bär.
Har föräldrarna olika efternamn när barnet föds och är andra
stycket inte tillämpligt, anses barnet vid födelsen ha
förvärvat det av föräldrarnas efternamn som anmäls till
Skatteverket inom tre månader efter födelsen. Anmälan kan i
stället avse ett namn som någon av föräldrarna senast har
burit som ogift. Görs inte någon anmälan i fall som nu har
sagts, anses barnet vid födelsen ha förvärvat moderns
efternamn.
Fastställs inte faderskapet inom tre månader efter födelsen,
anses barnet vid födelsen ha förvärvat moderns efternamn.
Lag (2003:652).
Förvärv av efternamn vid adoption
2 § Den som adopteras av makar med gemensamt efternamn
förvärvar genom adoptionen det namnet.
Har adoptivföräldrarna olika efternamn och har de tidigare
ett eller flera gemensamma barn som står under deras
vårdnad, förvärvar adoptivbarnet genom adoptionen det
efternamn som adoptivföräldrarnas senast födda barn bär.
Har adoptivföräldrarna olika efternamn och är andra stycket
inte tillämpligt, förvärvar adoptivbarnet genom adoptionen
det av adoptivföräldrarnas efternamn som dessa anmäler i
adoptionsärendet. Anmälan kan i stället avse ett namn som
någon av adoptivföräldrarna senast har burit som ogift. Görs
inte någon anmälan i fall som nu har sagts, förvärvar
adoptivbarnet genom adoptionen adoptivmoderns efternamn
eller, om adoptivföräldrarna är av samma kön, det efternamn
som den äldre av dem bär. Lag (2002:607).
3 § Den som adopteras av en person ensam förvärvar genom
adoptionen det efternamn som denne bär. I stället för detta
namn kan den som adopteras genom adoptionen förvärva ett
efternamn som adoptivföräldern senast har burit som ogift,
om denne anmäler detta namn i adoptionsärendet. Om en make
adopterar den andra makens barn, medför det dock inte någon
ändring av barnets efternamn.
4 § Domstolen kan i adoptionsärendet besluta att den som
adopteras skall behålla det efternamn som han eller hon hade
före adoptionen.
Byte till förälders efternamn, m.m.
5 § Den som vill byta ett efternamn som har förvärvats
enligt 1 § till ett annat efternamn som bärs av någon av
föräldrarna kan göra detta genom anmälan till Skatteverket.
Har föräldern förvärvat sitt namn enligt 9 eller 10 § genom
äktenskap med någon annan än den andra föräldern, krävs att
maken i detta äktenskap samtycker till namnbytet.
Genom anmälan till Skatteverket kan byte även ske till ett
efternamn som någon av föräldrarna senast har burit som
ogift.
Den som har bytt efternamn enligt första eller andra stycket
och som vid namnbytet var under 18 år kan genom anmälan till
Skatteverket byta till ett annat namn som anges i något av
dessa stycken. Lag (2003:652).
6 § Om ett barn under 18 år bär någon av föräldrarnas namn
utan att denna förälder är vårdnadshavare, krävs för byte av
barnets efternamn enligt 5 § att föräldern har samtyckt till
namnbytet eller att domstol har funnit att namnbytet är
förenligt med barnets bästa.
7 § Bestämmelserna i 5 och 6 §§ tillämpas också då den som
har adopterats vill byta ett efternamn som har förvärvats
enligt 2 eller 3 § till ett annat efternamn som bärs av
någon av adoptivföräldrarna eller som någon av dem senast
har burit som ogift. Detsamma gäller om den som har
adopterats har behållit sitt efternamn från tiden före
adoptionen och vill byta det till ett efternamn som nyss har
angetts.
8 § Ett barn under 18 år, som för stadigvarande vård och
fostran i ett enskilt hem har tagits emot av någon annan än
barnets föräldrar, kan genom anmälan till Skatteverket byta
sitt efternamn till ett namn som bärs av den eller dem som
har tagit emot barnet eller till ett namn som bärs av någon
av dem, om den eller de vars namn avses har samtyckt till
namnbytet och domstol har funnit att namnbytet är förenligt
med barnets bästa.
Den som har bytt efternamn enligt första stycket kan genom
anmälan till Skatteverket byta tillbaka till det efternamn
som han eller hon har burit närmast före det namnbytet. Lag
(2003:652).
Byte till makes efternamn
9 § De som ingår äktenskap kan välja antingen att ha den
enes efternamn som gemensamt efternamn eller att behålla var
och en sitt efternamn från tiden närmast före äktenskapet.
De som ingår äktenskap skall anmäla sitt val av efternamn
till Skatteverket senast i samband med vigseln. Har de valt
att ha den enes efternamn som gemensamt efternamn förvärvar
den andre det namnet vid vigseln.
Efternamn får antas som gemensamt efternamn endast om den
vars namn avses lämnar sitt samtycke och namnet inte har
förvärvats genom ett tidigare äktenskap. Lag (2003:652).
10 § En make som vid äktenskapets ingående har behållit sitt
efternamn kan med den andra makens samtycke senare under
äktenskapet genom anmälan till Skatteverket byta sitt
efternamn till den andra makens efternamn.
Den som har bytt efternamn enligt första stycket eller
enligt 9 § kan under eller efter äktenskapet genom anmälan
till Skatteverket byta till det efternamn som han eller hon
senast har burit som ogift.
Byte under äktenskapet till en makes efternamn får inte avse
ett efternamn som den maken har förvärvat genom ett tidigare
äktenskap eller ett efternamn som maken under äktenskapet
har bytt till enligt andra stycket eller enligt 5 eller 7 §.
En make som under äktenskapet har bytt efternamn kan inte
därefter byta till den andra makens efternamn.
Lag (2003:652).
Byte till andra efternamn
11 § Den som vill byta sitt efternamn till ett nybildat
efternamn eller till ett efternamn som inte kan förvärvas
enligt 1--10 §§ kan göra ansökan om tillstånd till bytet hos
patent- och registreringsverket. Den som en gång har bytt
efternamn efter en sådan ansökan får på nytt byta efternamn
på detta sätt endast om det finns särskilda skäl.
Avser ansökningen ett barn under 18 år, kan patent- och
registreringsverket som villkor för namnbytet uppställa att
domstol har funnit att detta är förenligt med barnets bästa.
Med byte av efternamn enligt denna paragraf jämställs
ändring av efternamns stavning.
12 § Som nybildat efternamn får inte godkännas
1. namn som till bildning, uttal eller stavning har en sådan
språklig form att det inte är lämpligt som efternamn här i
landet,
2. namn som är i bruk som förnamn, om det inte finns
särskilda skäl att namnet ändå skall få bäras som ett
nybildat efternamn,
3. dubbelnamn,
4. namn som kan uppfattas som en benämning på
järnvägsstationer, postkontor eller liknande och därför kan
medföra olägenhet eller i övrigt kan vilseleda allmänheten,
5. namn som kan väcka anstöt, eller
6. namn som kan antas leda till obehag för den som bär det.
13 § Som efternamn, vare sig det är nybildat eller ej, får
inte godkännas namn som lätt kan förväxlas med
1. ett efternamn som någon annan enligt lag bär eller har
rätt att bära,
2. ett allmänt känt efternamn som har burits av en utdöd
släkt,
3. ett allmänt känt utländskt efternamn,
4. någon annans konstnärsnamn eller ett likartat namn som är
allmänt känt,
5. en beteckning för en stiftelse, en ideell förening eller
någon liknande sammanslutning,
6. någon annans här i riket skyddade firma eller varumärke
eller ett annat kännetecken som har inarbetats för någon
annan i en näringsverksamhet här i riket, eller
7. en titel på någon annans skyddade litterära eller
konstnärliga verk, om titeln är egenartad, eller ett
särskilt skapat namn som förekommer i ett sådant verk och
vars utnyttjande skulle innebära en kränkning av någon
annans upphovsrätt till verket.
Har någon efter ansökan förvärvat ett nybildat efternamn,
utgör vad som sägs i första stycket 1 inte hinder för
föräldrar, syskon eller syskonbarn att med förvärvarens
samtycke erhålla det namnet efter ansökan hos patent- och
registreringsverket. Har det förra förvärvet gjorts av
flera, fordras samtycke av dem alla.
14 § Utan hinder av 12 eller 13 § kan, om det finns
särskilda skäl, byte ske till ett efternamn som är bildat av
faders eller moders förnamn med tillägg av ändelsen son
eller dotter eller till ett efternamn som sökanden har burit
tidigare utan att ha förlorat det enligt 16--19 §§.
I övrigt kan byte till ett efternamn ske utan hinder av 12
eller 13 § endast om det finns synnerliga skäl.
Ändring av efternamns genusform
15 § Ändring av ett utländskt efternamns genusform anses
inte som byte till annat efternamn. Sådan ändring sker genom
anmälan till Skatteverket. Lag (2003:652).
Förlust av efternamn
16 § Fastställs det att en man inte är far till ett barn som
på grund av faderskapet har förvärvat mannens efternamn
eller ett efternamn som mannen har burit, förlorar barnet
det efternamnet. I stället förvärvar barnet moderns
efternamn vid tiden för barnets födelse. Barnet anses då ha
förvärvat det namnet enligt 1 §.
Finns det synnerliga skäl, får domstol tillåta att barnet
behåller sitt efternamn. Sådant tillstånd meddelas, om
frågan angående faderskapet prövas av domstol, i samband med
domen. I annat fall prövas namnfrågan efter särskild
ansökan, som skall ha kommit in till domstolen inom en månad
efter fastställelsen.
17 § Har någon genom anmälan till Skatteverket förvärvat ett
efternamn som han eller hon inte har rätt till och är det
inte fråga om fall som avses i 16 §, skall domstol på talan
av den vars namn sålunda har förvärvats besluta att namnet
förloras, om inte synnerliga skäl talar för att namnet får
behållas. Den som på detta sätt förlorar sitt namn återfår
det efternamn han eller hon hade före anmälningen. Lag
(2003:652).
18 § Har någon efter ansökan hos patent- och
registreringsverket bytt till ett efternamn som han eller
hon inte har burit tidigare och uppstår olägenhet för någon
annan till följd av sådan risk för förväxling som anges i 13
§ första stycket, skall domstol på talan av den andre
besluta att den som har erhållit namnet förlorar detta, om
inte synnerliga skäl talar för att han eller hon får behålla
det. Den som på detta sätt förlorar sitt namn återfår det
efternamn han eller hon hade före ansökningen.
19 § Förlorar någon sitt efternamn enligt 16--18 §§ skall
domstolen, om talan förs om detta, besluta att också den som
genom denne har förvärvat eller i övrigt har rätt att bära
namnet förlorar namnet eller rätten att bära det, om inte
synnerliga skäl talar mot detta. Detsamma gäller om någon
som borde ha förlorat sitt efternamn enligt 16--18 §§ har
avlidit.
Förlorar någon sitt efternamn enligt första stycket, skall
domstolen med tillämpning av 1--10 §§ fastställa det namn
som förvärvas i stället för det som förloras.
Särskilt skydd för egenartade efternamn
20 § Har någon förvärvat ett egenartat efternamn, får ett
namn som lätt kan förväxlas med detta användas av någon
annan endast om han eller hon enligt denna lag kan åberopa
rätt till namnet eller om han eller hon eller släkten av
ålder eller annars enligt ortens sed har burit det som
tillnamn.
Ingen får obehörigen, till nackdel för den som har förvärvat
ett egenartat efternamn, i näringsverksamhet använda en
firma, ett varumärke eller ett annat kännetecken som lätt
kan förväxlas med namnet. Med firma likställs beteckning för
stiftelse, ideell förening eller därmed jämförlig
sammanslutning.
Ett efternamn skall anses som egenartat, om det är ägnat att
utmärka tillhörigheten till en viss släkt.
21 § Har ett konstnärsnamn eller ett liknande namn blivit
allmänt känt och har någon annan en äldre rätt till ett
egenartat efternamn med vilket konstnärsnamnet lätt kan
förväxlas, måste den andre inom rimlig tid inskrida mot
användandet. Annars får konstnärsnamnet användas utan hinder
av vad som föreskrivs i 20 §.
Första stycket tillämpas även i fall då ett kännetecken av
det slag som anges i 20 § andra stycket har inarbetats och
någon annan har en äldre rätt till ett egenartat efternamn
med vilket kännetecknet lätt kan förväxlas.
I de fall som avses i första eller andra stycket kan domstol
efter vad som är skäligt föreskriva att konstnärsnamnet
eller kännetecknet får användas endast på ett särskilt sätt.
22 § Talan om fastställelse huruvida en rätt till ett
egenartat efternamn består eller ej eller huruvida ett
förfarande utgör intrång i en sådan rätt eller ej får prövas
av domstol, när det råder ovisshet om förhållandet och
ovissheten är till nackdel för den som har väckt talan.
23 § Den som gör intrång i någon annans rätt till ett
egenartat efternamn är skyldig att ersätta den andres skada,
om han eller hon har insett eller borde ha insett att
förfarandet var till nackdel för denne. Vid bedömande om och
i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tas även till
lidande och övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk
betydelse.
Föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken
23 a § Det som sägs i 1 § fjärde stycket och 16 § om far och
faderskap tillämpas också i fråga om förälder och
föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken. Lag
(2005:442).
Mellannamn
24 § En make som har förvärvat den andra makens efternamn
får bära ett tidigare efternamn som mellannamn.
Har makar olika efternamn får en av dem, med den andres
samtycke, bära den andres efternamn som mellannamn, om inte
detta har förvärvats på grund av ett tidigare äktenskap.
Rätten för en make att med den andra makens samtycke börja
bära dennes efternamn som mellannamn gäller även sedan
äktenskapet har upplösts. En efterlevande make får utan
samtycke börja bära ett sådant mellannamn.
25 § Har barn förvärvat ett efternamn som bärs av enbart den
ena av föräldrarna får barnet bära den andra förälderns
efternamn som mellannamn.
Om en förälder förvärvar ett nytt efternamn genom äktenskap
med någon annan än den andra föräldern krävs att maken i
detta äktenskap samtycker till att barnet bär detta namn som
mellannamn.
26 § Den som har adopterats av makar med gemensamt efternamn
och som har förvärvat det namnet får som mellannamn bära
sitt efternamn från tiden före adoptionen. Har
adoptivföräldrarna olika efternamn och har
adoptivbarnet förvärvat ett efternamn som en av dem bär, får
adoptivbarnet som mellannamn bära den andra
adoptivförälderns efternamn eller sitt efternamn från tiden
före adoptionen.
Om den som adopterats har behållit sitt tidigare efternamn,
får han eller hon som mellannamn bära ett efternamn som bärs
av adoptivföräldrarna eller en av dem.
Om en adoptivförälder förvärvar ett nytt efternamn genom
äktenskap med någon annan än den andra adoptivföräldern,
krävs att maken i detta äktenskap samtycker till att den som
har adopterats bär detta namn som mellannamn.
27 § Den som har adopterats av en person ensam och som har
förvärvat adoptivförälderns efternamn får som mellannamn
bära sitt namn från tiden före adoptionen.
Om den som adopterats har behållit sitt tidigare efternamn,
får han eller hon som mellannamn bära adoptivförälderns
efternamn.
Om adoptivföräldern förvärvar ett nytt efternamn genom
äktenskap, krävs att maken i detta äktenskap samtycker till
att den som har adopterats bär detta namn som mellannamn.
28 § Har ett barn under 18 år för stadigvarande vård och
fostran i ett enskilt hem tagits emot av några andra än
barnets föräldrar och har barnet bytt sitt efternamn till
ett efternamn som bärs av enbart den ena av dem som har
tagit emot barnet, får barnet med samtycke av den andre av
dem som har tagit emot barnet bära dennes efternamn som
mellannamn.
29 § Bestämmelserna i 24-28 §§ medför inte rätt att
samtidigt bära mer än ett mellannamn. Mellannamnet skall
alltid bäras närmast framför efternamnet.
Den som vill bära ett mellannamn skall anmäla detta namn
till Skatteverket. Vill han eller hon inte längre bära
mellannamnet skall anmälan härom göras till Skatteverket.
Lag (2003:652).
Förnamn m.m.
30 § Varje barn skall ges ett eller flera förnamn, som inom
tre månader från födelsen skall anmälas till Skatteverket.
Lag (2003:652).
31 § Den som enligt 30 § har förvärvat ett enda förnamn kan
genom anmälan till Skatteverket förvärva ytterligare ett
eller flera förnamn.
Den som enligt 30 § har förvärvat flera förnamn kan genom
anmälan till Skatteverket byta ut, stryka eller lägga till
ett eller flera förnamn. Ett av de förnamn som har
förvärvats enligt 30 § skall dock alltid behållas.
Anmälan enligt denna paragraf får göras endast en gång. Lag
(2003:652).
32 § Ändring av ordningsföljden mellan två eller flera
förnamn kan göras genom anmälan till Skatteverket. Genom en
sådan anmälan får även stavningen ändras, om inte namnets
uttal ändras genom detta. Lag (2003:652).
33 § Tillägg, ändring eller strykning av förnamn kan i andra
fall än som avses i 30--32 §§ ske efter ansökan hos patent-
och registreringsverket, om det finns särskilda skäl.
34 § Som förnamn får inte godkännas namn som kan väcka
anstöt eller kan antas leda till obehag för den som skall
bära det eller namn som av någon annan anledning
uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn.
Förnamn som anmäls till Skatteverket enligt 30 eller 31 §
förvärvas genom anmälningen, om det inte finns något hinder
enligt första stycket mot att namnet godkänns. Lag
(2003:652).
35 § Den som invid ett förnamn vill bära ett gårdsnamn, som
han eller hon har anknytning till genom släktskap eller
äktenskap och som enligt gammal sedvänja är i bruk som
tillnamn, kan anmäla gårdsnamnet till Skatteverket. Vill han
eller hon inte längre använda gårdsnamnet, kan anmälan härom
göras till Skatteverket. Lag (2003:652).
Förfarandet i mål och ärenden enligt denna lag
Anmälan till Skatteverket m.m.
36 § Anmälan till Skatteverket skall göras skriftligen.
Som anmälan till Skatteverket anses anmälan som
1. görs till Försäkringskassan,
2. vid vigsel görs om efternamn till vigselförrättaren och
vid dop inom svenska kyrkan görs om förnamn till
dopförrättaren. Lag (2004:811).
37 § Beslut av Skatteverket får överklagas hos den länsrätt
inom vars domkrets klaganden vid tidpunkten för beslutet var
folkbokförd.
Om behörig länsrätt enligt första stycket inte finns,
överklagas Skatteverkets beslut hos Länsrätten i Stockholms
län.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2003:652).
38 § Har upphävts genom lag (1991:493).
Ansökan hos patent- och registreringsverket
39 § Ansökningar hos patent- och registreringsverket skall
göras skriftligen. De skall innehålla uppgift om sökandens
postadress och om skälen för ansökningen. Till ansökningen
skall fogas ett personbevis.
Sökanden skall betala ansökningsavgift. Regeringen bestämmer
avgiftens storlek. Lag (1991:493).
40 § Har sökanden inte iakttagit vad som är föreskrivet om
en ansökan eller finner patent- och registreringsverket
annars att det föreligger hinder för att bifalla
ansökningen, skall verket förelägga sökanden att yttra sig
eller göra rättelse samt erinra att ansökningen annars kan
avskrivas.
Finner verket även efter det att sökanden har yttrat sig att
ansökningen inte kan bifallas, skall ansökningen avslås, om
det inte finns anledning att förelägga sökanden på nytt.
Föreläggande enligt denna paragraf skall delges sökanden.
41 § Är i fall som avses i 11 § ansökningshandlingarna
fullständiga och finns det inte något hinder för bifall till
ansökningen, skall ansökningen kungöras av patent- och
registreringsverket i Post- och Inrikes Tidningar, om verket
inte finner att ett sådant kungörande skulle sakna
betydelse.
När kungörande har skett skall den som vill framställa någon
invändning mot ansökningen göra detta skriftligen inom en
månad från kungörelsedagen. Sedan denna tid har gått ut,
skall verket avgöra ärendet.
42 § Ett slutligt beslut av patent- och registreringsverket
får överklagas av sökanden, om beslutet har gått emot honom
eller henne. Beslut, som innebär att en ansökan bifalls
trots att en invändning har framställts, får överklagas av
den som har gjort invändningen. Återkallar denne sin talan
får invändningen ändå prövas, om det finns särskilda skäl.
Beslut som avses i första stycket får överklagas till
patentbesvärsrätten genom besvär.
43 § Ett slutligt beslut av patentbesvärsrätten får
överklagas till regeringsrätten genom besvär. Därvid
tillämpas bestämmelserna i 35--37 §§
förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över
kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall
innehålla uppgift om att särskilt tillstånd krävs för
prövning av besvär till regeringsrätten och om de grunder på
vilka sådant tillstånd meddelas.
44 § Har en ansökan om namn bifallits, skall patent- och
registreringsverket utfärda namnbevis till sökanden sedan
beslutet har vunnit laga kraft.
Förfarandet inför domstol
45 § En ansökan om förklaring att ett namnbyte enligt 6, 8
eller 11 § är förenligt med barnets bästa prövas av den
domstol som tar upp frågor om vårdnaden om barnet.
I ärenden enligt första stycket skall domstolen, om det kan
ske, höra den vars efternamn barnet bär, om denne inte är
vårdnadshavare. Domstolen skall även inhämta yttrande från
socialnämnden.
Socialnämnden skall, om det inte är olämpligt, söka
klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten.
I ärenden enligt första stycket får domstolen förordna att
vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. Lag
(1995:1243).
46 § Särskild ansökan enligt 16 § andra stycket prövas av
den domstol som tar upp frågor om vårdnaden om barnet eller,
om barnet inte står under någons vårdnad, av domstolen i den
ort där barnet har sitt hemvist. Finns det inte någon sådan
behörig domstol prövas ansökningen av Stockholms tingsrätt.
I ärenden enligt första stycket skall domstolen, om det kan
ske, höra den vars efternamn barnet avses få. Är barnet
under 18 år skall domstolen även höra modern, om hon inte är
vårdnadshavare, samt inhämta yttrande från socialnämnden.
47 § Sådan talan i tvister om efternamn som får föras i
särskild rättegång väcks vid domstolen i den ort där den mot
vilken talan förs skall svara i tvistemål i allmänhet. Finns
det inte någon sådan behörig domstol får talan väckas vid
Stockholms tingsrätt.
Talan som avses i 18 § får inte väckas senare än fem år
efter det att patent- och registreringsverkets beslut med
anledning av en ansökan har vunnit laga kraft. Detsamma
gäller talan enligt 19 § mot någon som genom
anmälan till Skatteverket har förvärvat ett efternamn som
någon annan har erhållit efter ansökan hos patent- och
registreringsverket. Lag (2003:652).
Särskilda bestämmelser
48 § För den som är under 18 år görs anmälan eller ansökan i
mål eller ärenden enligt denna lag av barnets
vårdnadshavare. Har barnet fyllt 12 år får sådan anmälan
eller ansökan göras utan barnets samtycke endast om barnet
är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en
psykisk störning eller på grund av något annat
liknande förhållande.
Vid bedömningen av om ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 § är
förenligt med barnets bästa skall rätten, även när barnets
samtycke inte behövs, ta hänsyn till barnets vilja med
beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (1995:1243).
49 § Samtycke som avses i denna lag skall lämnas
skriftligen. Har i ett ärende som avses i 6 eller 8 §
samtycke lämnats hos domstolen, behövs inte nytt samtycke
när anmälan görs till Skatteverket. Lag (2003:652).
Internationella förhållanden
50 § Denna lag tillämpas inte på svenska medborgare som har
hemvist i Danmark, Finland eller Norge. Lag (1985:372).
51 § Lagen tillämpas på danska, finska och norska medborgare
som har hemvist i Sverige.
Andra utländska medborgare som har hemvist i Sverige får med
tillämpning av denna lag förvärva, ändra eller behålla namn
genom anmälan till Skatteverket eller efter ansökan hos
patent- och registreringsverket. I fråga om efternamn som
har förvärvats på detta sätt tillämpas 16-23 §§. Utländska
medborgare som har hemvist i Sverige får också bära
mellannamn enligt denna lag efter anmälan till Skatteverket.
När utländska medborgare adopteras här i landet enligt
svensk lag tillämpas alltid 2-4 §§. Lag (2003:652).
52 § Lagen tillämpas på statslösa personer som har hemvist i
Sverige eller, om de inte har hemvist i något land, har sin
vistelseort här. Lag (1982:1134).
»Tillbaka till föräldrabalken
|
