|
1 § Är fara, att bevis rörande omständighet, som är av
betydelse för någons rätt, framdeles skall gå förlorat eller
endast med svårighet skall kunna föras, och är ej rättegång
därom, må till framtida säkerhet bevis genom vittne,
sakkunnig eller syn eller skriftligt bevis upptagas vid
underrätt. Ej må dock enligt detta kapitel bevis upptagas i
syfte
att vinna utredning om brott.
2 § Vill någon, att bevis upptages till framtida säkerhet,
skall han göra ansökan därom hos rätten.
I ansökan skall uppgivas den omständighet, som sökanden vill
styrka med beviset, bevisets beskaffenhet och de skäl, som
sökanden åberopar till stöd för dess upptagande, samt, om
det kan ske, den, vilkens rätt eljest kan bero därav.
3 § Om bevisning till framtida säkerhet äge vad om
bevisupptagning i rättegång utom huvudförhandling är stadgat
motsvarande tillämpning; kan, utom sökandens, annans rätt
bero av bevisets upptagande, erfordras dock ej kallelse å
honom, med mindre särskilda skäl äro därtill. Ej vare någon
skyldig att inställa sig som vittne eller sakkunnig vid
annan underrätt än den, under vilken han har sitt hemvist.
4 § Kostnaden för upptagande av bevis till framtida säkerhet
skall gäldas av sökanden.
Har den, vilkens rätt eljest kan bero av bevisupptagningen,
efter kallelse närvarit vid denna, äge han av sökanden
erhålla ersättning för nödiga kostnader till resa och
uppehälle samt för tidsspillan efter vad rätten prövar
skäligt.
»Tillbaka till processrätt
|
