Har du under 2007 sålt
aktier ska du redovisa resultatet av försäljningen i inkomstslaget kapital.
Även inlösen av aktier och vissa aktiebyten måste redovisas.
Viktigt att veta i samband med försäljningar i
närheten av årsskiftet är att försäljningsdag är den dag fondnota upprättas
eller kontrakt undertecknas, och inte den dag du får betalt.
Överlåtelser genom arv, gåva eller bodelning ska
inte redovisas i inkomstdeklarationen.
Det finns tillfällen när du inte sålt dina aktier
men ändå måste göra en kapitalvinstberäkning. Sådana tillfällen är vid:
Konkurs eller likvidation
- Om det bolag som du äger aktier i försätts i
konkurs eller går i likvidation ska du redovisa detta som en avyttring.
En svensk aktie anses avyttrad den dag det bolag som gett ut aktien
försatts i konkurs. Avyttringspriset för dina aktier är noll kronor.
- Denna regel gäller även utländska
motsvarigheter till svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening, om det
utländska företaget hör hemma inom EES-området.
- I likvidationsfallet får du inte avdrag för
förlusten förrän likvidationen är avslutad. Om du får utdelning i
likvidationen, tar du upp det beloppet som försäljningspris.
Kontrolluppgifter
Banker och kreditinstitut lämnar kontrolluppgift när
du sålt aktier. På kontrolluppgiften får du information om försäljningspris
för aktierna efter avdrag för försäljningsprovision (courtage), hur många
aktier du sålt och namnet på aktierna.
Kapitalvinstberäkningen
Du redovisar försäljningar av
marknadsnoterade aktier på blankett K4, avsnitt A. Kapitalvinst
eller kapitalförlust förs sedan över till sammanställningen för
inkomstslaget kapital ruta 54 respektive 81 i inkomstdeklarationen.
Om du under 2007 sålt aktier som inte är
marknadsnoterade ska du redovisa försäljningen på blankett K10
(fåmansföretag) eller på blankett K12 (övriga).
Tänk på att det i din inkomstdeklaration kan finnas
förtryckta uppgifter om vinster eller förluster på andelar i
investeringsfonder. Du måste själv korrigera dessa uppgifter om du har andra
kapitalvinster eller kapitalförluster. Se exempel på sidorna 7 och 9 i
broschyren "Försäljning av aktier", SKV 332 .
Vid redovisningen ska du ta upp vad du fick betalt
för aktierna, ersättningen. Detta belopp framgår av avräkningsnotan och
kontrolluppgiften. Från ersättningen gör du sedan avdrag för vad du betalat
för aktierna, omkostnadsbeloppet. Hur mycket du betalat framgår av
avräkningsnotan för inköpet. Det är därför viktigt att du sparar dina notor,
Om du inte köpt aktierna, utan istället förvärvat
dem genom gåva, arv eller bodelning, så övergår tidigare ägarens
omkostnadsbelopp till dig. Om du t.ex. har ärvt aktier, så saknar alltså
aktiernas värdering i bouppteckningen betydelse för din vinstberäkning, utan
det är arvlåtarens omkostnadsbelopp som du ska använda.
Vinst och förlust på utländska aktier beräknas på
samma sätt som för svenska aktier.
Genomsnittsmetoden
Oavsett hur och när aktierna förvärvats, ska du räkna
ut ett s.k. "genomsnittligt omkostnadsbelopp" för varje aktieslag som du
sålt under året. Man skiljer i detta sammanhang även på A- och B-aktier.
Du måste också ta hänsyn till att splittar och
fondemissioner påverkar omkostnadsbeloppet per aktie genom att antalet
aktier ökar (eller minskar vid s.k. omvänd split).
För att beräkna en viss akties genomsnittliga
omkostnadsbelopp ska du utgå från de sammanlagda anskaffningsutgifterna från
varje inköpstillfälle och dividera totalsumman med ditt totala antal aktier
av samma slag och sort. Observera att det framräknade genomsnittliga värdet
per aktie ändras efter varje förvärv. Vid en försäljning däremot förblir
värdet oförändrat.
Exempel
- I januari 2000 köpte Kalle 100 Ericsson B för
57 000 kronor.
- I maj 2000 genomförde Ericsson en split (4:1)
varför Kalle nu istället hade 400 aktier anskaffade för 57 000 kronor.
- I november 2000 köpte Kalle ytterligare
200 Ericsson B för 24 000 kronor.
- Hösten 2002 deltog Kalle i Ericssons nyemission
(1:1), och förvärvade en ny aktie för varje gammal aktie till priset
3:80 kronor/aktie, d v s 600 x 3:80 kronor = 2 280 kronor.
- 2007 sålde Kalle 150 Ericsson B för 28 kronor
per aktie.
- Vi bortser från courtage.
Omkostnadsbeloppet för de 1 200 aktierna som Kalle
ägde innan försäljningen blir 83 280 kronor (57 000 + 24 000 + 2 280). Det
genomsnittliga omkostnadsbeloppet per aktie blir 69,40 kronor
(83 280:1 200). Vid försäljningen gör Kalle en förlust på 6 210 kronor
(= 150 x 28 – 150 x 69,40).
Schablonmetoden
Om du inte känner till det verkliga omkostnadsbeloppet
för de aktier du sålt (du kan t.ex. ha ärvt aktier, men inte lyckats ta reda
på hur mycket arvlåtaren betalade) kan du istället använda den s.k.
schablonmetoden.
Denna metod innebär att 20 % av försäljningspriset
räknas som omkostnadsbelopp, och att resterande del, d.v.s. 80 % av
försäljningspriset räknas som vinst
Du kan bara använda schablonmetoden på
marknadsnoterade aktier. Metoden får inte användas på terminer och optioner
och inte heller på teckningsrätter, fondaktierätter eller inlösenrätter som
erhållits på grund av aktieinnehav.
Observera att om dina aktier under din innehavstid
ökat i värde mer än 400 %, så är schablonmetoden fördelaktigare vid
beräkning av omkostnadsbeloppet än det verkliga anskaffningspriset.
Inlösen av egna aktier
Inlösen av aktier av företaget som gett ut dem räknas
som en försäljning.
Inlösen av egna aktier har under 2007 skett på två
sätt.
a) Split med obligatorisk inlösen
Bolaget har beslutat om att genomföra en split av
aktien i kombination med att en av de splittade aktierna blir en
obligatorisk inlösenaktie (IL). Skatteverket lämnar i dessa fall ett allmänt
råd, som talar om hur omkostnadsbeloppet ska fördelas mellan inlösenaktien
och övriga aktier.
b) Inlösen genom inlösenrätter (frivillig
inlösen)
Bolaget har beslutat att ge ut inlösenrätter. För varje
aktie erhålls en inlösenrätt. Det krävdes ett visst antal inlösenrätter för
att få en aktie inlöst för ett fastställt pris. Aktieägaren kan välja mellan
att lösa in aktierna eller att sälja inlösenrätterna.
Om du valt att lösa in aktierna, ska detta redovisas
som en vanlig aktieförsäljning, där försäljningsintäkten motsvaras av
inlösenbeloppet.
Om du valt att sälja dina inlösenrätter räknas hela
det belopp du sålt dem för som vinst (inget omkostnadsbelopp).
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 jan
2006 anses nämligen inlösen- och säljrätter som en aktieägare fått på grund
av aktieinnehav anskaffade för noll kronor. Schablonmetoden får inte
användas vid kapitalvinstberäkningen om rätterna erhållits på grund av
aktieinnehav.
Delvis gåva (s.k. blandat fång)
En grundläggande regel är att man endast kan medges
avdrag för verkliga förluster. Säljer du till exempel aktier till din
make/maka till ett pris som understiger marknadsvärdet, får du inte avdrag
för hela förlusten.
Vid en sådan försäljning räknar man ut hur många
aktier som kan anses vara sålda till ett marknadsmässigt pris, (d v s hur
många aktier till marknadsmässigt pris som"ryms" i köpeskillingen, ).
Resterande aktier anses vara avyttrade genom gåva.
Exempel
Anders köper 10 aktier för 400 kronor/aktie. Efter
några år, när aktien på börsen sjunkit till 250 kr, säljer han dem privat
till sin fru, för ett ännu lägre pris, 150 kr /aktie. Anders verkliga
förlust räknas ut genom att man undersöker hur många aktier som kan anses
vara sålda till marknadsmässigt pris, d v s 1500:250=6 aktier. Han kan
alltså redovisa sex aktier som sålda för 250 kr/aktie och med en förlust på
150 kr/aktie= 900 kr. Resterande fyra aktier anses avyttrade genom gåva,
vilket inte ger någon avdragsrätt.
