|
Verkställighet av domar, beslut eller avtal
1 § Vid verkställighet skall barnets bästa komma i främsta
rummet. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av
barnets ålder och mognad.
Verkställighet av en dom eller ett beslut om vårdnad,
boende, umgänge eller överlämnande av barn söks hos
tingsrätten i den ort där barnet har sitt hemvist. Har domen
eller beslutet inte vunnit laga kraft och är det inte
särskilt medgivet att verkställighet ändå får ske, får
rätten inte vidta åtgärder enligt 2-4 §§.
Verkställighet av avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra
stycket och 15 a § tredje stycket söks hos tingsrätten i den
ort där barnet har sitt hemvist. Vad som i detta kapitel
föreskrivs om verkställighet av en dom eller ett beslut som
vunnit laga kraft gäller även ett sådant avtal.
Om en annan tingsrätt handlägger ett mål mellan samma parter
om vårdnaden, boendet eller umgänget, får verkställighet
också sökas hos den tingsrätten.
Om det inte finns någon annan behörig domstol, tas frågan om
verkställighet upp av Stockholms tingsrätt. Lag (2006:458).
2 § Innan rätten beslutar om verkställighet, får den uppdra
åt en ledamot eller suppleant i socialnämnden eller en
tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har
hand om barnet frivilligt skall fullgöra vad som åligger
honom eller henne. Ett sådant uppdrag får även lämnas åt
någon annan lämplig person.
Den som har fått ett uppdrag enligt första stycket skall
inom den tid som rätten bestämmer lämna en redogörelse för
de åtgärder som har vidtagits och vad som i övrigt har
kommit fram. Tiden får inte sättas längre än två veckor.
Rätten får dock förlänga tiden, om det finns förutsättningar
för att nå en frivillig fullgörelse. Lag (2006:458).
3 § Beslutar rätten om verkställighet, får den även utan
yrkande förelägga vite eller besluta att barnet skall hämtas
genom polismyndighetens försorg. Hämtning får dock beslutas
endast i de fall och under de förutsättningar som anges i
andra och tredje styckena.
Är det fråga om en dom eller ett beslut om vårdnad, boende
eller överlämnande av barn, får rätten besluta om hämtning
av barnet, om verkställighet annars inte kan ske eller om
hämtning är nödvändig för att undvika att barnet lider
allvarlig skada.
Är det fråga om en dom eller ett beslut om umgänge mellan
barnet och en förälder som barnet inte bor tillsammans med,
får rätten besluta om hämtning av barnet, om verkställighet
annars inte kan ske och barnet har ett särskilt starkt behov
av umgänge med föräldern.
Frågor om utdömande av förelagt vite prövas av rätten på
ansökan av den part som har begärt verkställigheten. Lag
(2006:458).
4 § Beslutar rätten om verkställighet, kan den även lämna
uppdrag enligt 2 §. Har rätten beslutat att barnet skall
hämtas genom polismyndighetens försorg, skall ett uppdrag
enligt 2 § lämnas, om inte särskilda skäl talar mot det.
Om det finns särskilda skäl, får rätten för att underlätta
att barnet överflyttas besluta att barnet tillfälligt skall
tas om
hand av socialnämnden eller på annat lämpligt sätt. Rätten
får besluta att omhändertagandet skall verkställas genom
polismyndighetens försorg.
Beslutar rätten om verkställighet av en dom eller ett beslut
om umgänge som har vunnit laga kraft, kan rätten komplettera
eller ändra vad som har bestämts om de praktiska
arrangemangen för utövandet av umgänget, om det är
nödvändigt för att umgänget skall kunna ske. Lag (2006:458).
5 § Har barnet nått en sådan ålder och mognad att dess vilja
bör beaktas, får verkställighet inte ske mot barnets vilja
utom då rätten finner det nödvändigt av hänsyn till barnets
bästa. Lag (2006:458).
6 § Rätten skall vägra verkställighet, om det är uppenbart
att verkställigheten är oförenlig med barnets bästa. Lag
(2006:458).
Överflyttning av barn i andra fall
7 § Även om en dom eller ett beslut som avses i 1 § inte
finns, kan barnets vårdnadshavare, när barnet vistas hos
någon annan, begära att rätten beslutar om åtgärd för att
barnet skall överflyttas till vårdnadshavaren.
Rätten kan vägra att vidta den begärda åtgärden, om det av
hänsyn till barnets bästa behövs en prövning av frågan om
vårdnaden.
En åtgärd enligt första stycket får inte beslutas, om ett
flyttningsförbud enligt lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga gäller i fråga om barnet.
I övrigt gäller 1-6 §§. Lag (2006:458).
8 § Bestämmelserna i 7 § gäller också när föräldrar,
adoptivföräldrar eller särskilt förordnade vårdnadshavare
gemensamt har vårdnaden och en av dem utan något
beaktansvärt skäl egenmäktigt fört bort eller håller kvar
barnet samt den andra begär rättelse. Lag (1994:1433).
Gemensamma bestämmelser
9 § Hämtning, omhändertagande och andra åtgärder som rör
barnet skall utföras på ett sätt som är så skonsamt som
möjligt för barnet.
Om barnet på grund av sjukdom inte bör flyttas eller om det
finns något annat särskilt hinder, skall åtgärden skjutas
upp. Lag (2006:458).
10 § Om det är fara för att barnet förs ur landet eller om
saken av annan anledning är brådskande, kan rätten
omedelbart besluta att barnet skall tas om hand av
socialnämnden eller på annat lämpligt sätt. Rätten får
besluta att omhändertagandet skall verkställas genom
polismyndighetens försorg.
Kan ett beslut enligt första stycket inte avvaktas, får
polismyndigheten, oavsett om något ärende är anhängigt,
vidta
sådana omedelbara åtgärder som kan ske utan skada för
barnet. Åtgärden skall genast anmälas till rätten, som utan
dröjsmål prövar om den skall bestå.
Har rätten meddelat ett beslut om omhändertagande enligt
första eller andra stycket som ännu gäller när ärendet skall
avgöras, skall rätten ompröva beslutet. Lag (2006:458).
11 § Vid hämtning och omhändertagande skall någon som kan
vara till stöd för barnet närvara. Finns det en sådan
kontaktperson för barnet som avses i socialtjänstlagen
(2001:453), bör han eller hon anlitas. I brådskande fall får
en åtgärd som krävs för skydd av barnet vidtas utan att en
person till stöd för barnet är närvarande.
Om det är möjligt skall en barnläkare, barnpsykiater eller
barnpsykolog medverka vid hämtning och omhändertagande. Lag
(2006:458).
12 § Vid avgörande av ett ärende enligt detta kapitel skall
tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.
Om rätten anser det tillräckligt att en domare sitter i
rätten och parterna samtycker till det eller ärendet är av
enkel beskaffenhet, kan det avgöras av en lagfaren domare.
Vid sammanträde får barnet höras inför rätten, om särskilda
skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan
ta skada av att höras.
Uteblir en part från ett sammanträde till vilket han eller
hon har kallats vid vite att inställa sig personligen, får
rätten
besluta att parten skall hämtas till rätten antingen
omedelbart eller till en senare dag. Lag (2006:458).
13 § I fråga om rättegångskostnader skall 18 kap.
rättegångsbalken tillämpas. Avskrivs ärendet på grund av att
parterna har nått en samförståndslösning, får rätten besluta
att vardera parten skall bära sin kostnad.
Kostnader för utförande av uppdrag enligt 2 § första stycket
andra meningen, för hämtning av en part till sammanträde och
för hämtning eller omhändertagande av barn betalas av
allmänna medel efter beslut av rätten. Rätten får efter vad
som är skäligt besluta att en part som har föranlett kostnad
för hämtning eller för omhändertagande av barn skall helt
eller delvis betala kostnaden till staten. Lag (2006:458).
14 § Beslut som inte avser utdömande av vite, ersättning för
parts kostnader eller parts skyldighet att betala kostnader
till staten gäller omedelbart, om inte annat beslutas. Lag
(2006:458).
15 § Beslut enligt detta kapitel om överflyttning av barn
hindrar inte att den fråga som har avgjorts prövas på nytt,
när ändrade förhållanden eller något annat särskilt skäl
föranleder det. Lag (1983:485).
16 § Vid rättens handläggning av ärenden enligt detta
kapitel tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om
domstolsärenden.
Prövningstillstånd krävs inte för att hovrätten skall pröva
tingsrättens beslut. Lag (2006:458).
»Tillbaka till föräldrabalken
|
