|
1 § Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava
avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna
kunskapsprov.
Ej må den utöva domarämbete, som är i konkurstillstånd eller
som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av
domarämbete förordnar regeringen. Lag (1988:1260).
2 § Domare, som avses i 1 kap. 2 §, 2 kap. 3 § eller 3 kap.
4 § första stycket, utnämns av regeringen. Lag (1991:1819).
3 § Upphävd genom lag (1964:646).
4 § Om beviljande av ledighet och förordnande av vikarie för
lagfaren domare i hovrätt eller underrätt meddelas
bestämmelser av regeringen. Lag (1974:573).
5 § Nämndemän utses genom val.
Om det i en domsaga ingår mer än en kommun eller, utöver en
eller flera kommuner, en del av en annan kommun, fördelar
tingsrätten antalet nämndemän mellan kommunerna i
förhållande till kommunernas respektive kommundelens
folkmängd.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
skall för varje län inom hovrätts domkrets eller, om del av
län ingår i hovrätts domkrets, för sådan del fastställa det
antal nämndemän i hovrätt som skall utses. Lag (2007:74).
6 § Valbar till nämndeman är varje svensk medborgare, som
inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken. För att vara valbar till nämndeman krävs
vidare, i tingsrätt att han eller hon är folkbokförd i
kommunen
eller den del därav som hör till tingsrätten och i hovrätt
att han eller hon är folkbokförd i länet eller den del därav
som
hör till hovrätten. Den som är lagfaren domare, anställd vid
domstol, åklagare, polisman eller advokat eller annan som
har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte
vara nämndeman.
Ingen får samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt.
Till nämndeman bör endast den utses som med hänsyn till
omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga
omständigheter är lämplig för uppdraget.
Den som fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är
inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har
avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt
uppdrag förrän efter fyra år.
Domstolen prövar självmant den valdes behörighet. Lag
(2007:74).
7 § Val av nämndeman i tingsrätt förrättas av
kommunfullmäktige.
Val av nämndeman i hovrätt förrättas av
landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av
kommunfullmäktige i Gotlands kommun.
Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så
många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser
ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val
finns
bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.
Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren
får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön,
etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa
sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer
väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som
tjänstgjort kortast tid. Lag (2006:850).
7 a § En nämndeman har rätt till ledighet från anställning i
den utsträckning som behövs för att han eller hon skall
kunna utföra sitt uppdrag. Lag (2006:850).
8 § En nämndeman väljs för fyra år. Den som har fyllt sextio
år får avgå som nämndeman. Domstolen får entlediga en
nämndeman som visar giltigt hinder.
Domstolen skall entlediga en nämndeman som genom att begå
brott eller på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig
för uppdraget.
Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig, upphör
nämndemannens uppdrag. Fullmäktige får dock besluta att en
nämndeman, som till följd av ändrad folkbokföring inte
längre är valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av
mandatperioden.
Om en nämndemans uppdrag upphör under tjänstgöringstiden
utses en ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras
antalet nämndemän inom domsagan eller länet får en
nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer
av första stycket. Lag (2006:850).
8 a § Domstolen får stänga av en nämndeman från
tjänstgöringen om han eller hon
1. är föremål för ett ärende om entledigande,
2. är föremål för förundersökning eller står under åtal för
ett brott som vid fällande dom kan antas leda till
entledigande, eller
3. i övrigt uppvisar ett beteende eller ett tillstånd som
bedöms skada allmänhetens förtroende för rättskipningen.
Ett beslut om avstängning enligt första stycket 3 skall
gälla för viss tid, dock högst sex månader. Lag (2006:850).
8 b § Beslut om entledigande och avstängning av nämndemän
får överklagas till en särskild statlig nämnd. Nämndens
beslut får inte överklagas.
Regeringen meddelar föreskrifter om nämnden. Lag (2006:850).
9 § En nämndeman som entledigats eller avgått är, om han
eller hon alltjämt är valbar, skyldig att fullgöra uppdraget
till dess domstolen fått besked om att annan blivit vald
samt att även därefter tjänstgöra vid fortsatt behandling av
mål i vars handläggning han eller hon tidigare har deltagit.
Detta gäller dock inte den som entledigats enligt 8 § andra
stycket eller som avgått sedan ett ärende om sådant
entledigande eller om avstängning har inletts. Lag
(2006:850).
10 § Är nämndeman av jäv hindrad att tjänstgöra eller
uteblir han från rättens sammanträde och kan annan nämndeman
ej utan tidsutdräkt infinna sig, äge rättens ordförande till
tjänstgöring i nämnden kalla någon, som är valbar till
nämndeman för domkretsen.
10 a § Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som
skall tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 1 kap. 8 §
och 2 kap. 4 a §. Under treårsperioden får vid behov
ytterligare personer förordnas för återstående del av
perioden. Inträffar medan en ekonomisk expert deltar i
behandlingen av ett mål en omständighet som medför att
förordnandet
skall upphöra att gälla, skall förordnandet oberoende därav
anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående målet.
Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara
svensk medborgare och får ej vara underårig eller i
konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken. Lag (1988:1260).
11 § Domare skall, innan han må tjänstgöra, avlägga denna
ed:
"Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag
vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla
domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma
efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller
orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund,
illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor
eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker
göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag
skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara
dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom
stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en
ärlig och uppriktig domare troget hålla."
Ed skall avläggas inför domstol eller inför rättens
ordförande. Lag (1975:1288).
12 § De som med varandra äro eller varit gifta eller äro i
rätt upp- och nedstigande släktskap eller svågerlag eller
äro syskon eller äro i det svågerlag, att den ene är eller
varit gift med den andres syskon, eller de som på liknande
sätt äro varandra närstående må ej samtidigt sitta som
domare i rätten. Lag (1973:240).
13 § Domare är jävig att handlägga mål:
1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller
av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada;
2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp-
eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon
eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift
med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part
närstående;
3. om han till någon, som har del i saken eller av dess
utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i
förhållande, som avses i 2;
4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är
förmyndare, god man eller förvaltare för part eller eljest
parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för
bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan
sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan
sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse,
som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;
5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till
någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta
synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i
4;
6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak
med honom för att göra honom jävig;
7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare
fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än
domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;
8. vid huvudförhandling i brottmål om han före denna
huvudförhandling har prövat frågan om den tilltalade har
begått
gärningen;
9. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan
eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig;
eller
10. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad
att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet. Lag
(1993:348).
14 § Vet domare omständighet föreligga, som kan antagas
utgöra jäv mot honom, vare han skyldig att självmant giva
det till känna.
Vill part göra jäv mot domare, skall han framställa
invändning därom, då han första gången för talan i målet,
sedan han erhöll kännedom om att domaren sitter i rätten
eller eljest tager befattning med målet eller, om den
omständighet, varå jävet grundas, då ej var känd för parten,
sedan han erhöll sådan kännedom. Underlåter parten det, vare
hans rätt att framställa invändningen förfallen.
Fråga om jäv mot domare i lägre rätt får inte upptagas i
högre rätt, med mindre jävet i den högre rätten görs av
part, som enligt vad i andra stycket stadgats är berättigad
därtill, eller överklagande sker av beslut, varigenom jävet
ogillats. Lag (1983:370).
15 § Sedan fråga om jäv mot domare uppkommit, må han vidtaga
allenast sådan åtgärd i målet, som icke utan synnerlig
olägenhet kan uppskjutas och ej innefattar avgörande av
målet. Åtgärd, som nu sagts, må av domare
vidtagas, ehuru han förklarats jävig.
Har part i rätt tid gjort jäv mot domare, give rätten, så
snart ske kan, särskilt beslut däröver.
I prövning av jävsfråga må domaren ej deltaga, med mindre
rätten utan honom ej är domför och annan domare ej kan utan
tidsutdräkt taga säte i rätten.
»Tillbaka till processrätt
|
