|
1 § Vid förhör i bevissyfte med part eller med målsägande
som inte för talan skall 36 kap. 17 § tillämpas. Om rätten
inte beslutar annat, skall dock förhör med den som är
tilltalad i brottmål inledas av rätten och ledningen av
förhöret därefter övergå till åklagaren. Lag (1987:747).
2 § I tvistemål får förhör i bevissyfte med part äga rum
under sanningsförsäkran. Förhöret bör därvid begränsas till
sådana omständigheter som är av särskild betydelse i målet.
Innan förhör enligt första stycket hålls, skall parten avge
denna försäkran:
"Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag
skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller
förändra." Lag (1987:747).
3 § Vid förhör enligt detta kapitel skall i övrigt 36 kap. 9
§ andra stycket, 10 § första och tredje styckena, 13 §
första
stycket, 16 § samt 18 och 19 §§ tillämpas.
Vid förhör under sanningsförsäkran skall, förutom de lagrum
som anges i första stycket, 36 kap. 5 och 6 §§, 8 § andra
stycket samt 14 och 15 §§ tillämpas.
I brottmål skall, förutom de lagrum som anges i första
stycket, 36 kap. 24 och 25 §§ tillämpas i fråga om
ersättning till målsägande, som kallats till förhör i
anledning av åklagarens talan. Detta skall gälla även när
någon annan part än en målsägande eller en tilltalad kallats
till sådant förhör.
Vid tillämpning av de lagrum som anges i första-tredje
styckena skall vad som sägs om vittne gälla part eller
målsägande som inte för talan och vad som sägs om ed gälla
sanningsförsäkran. Lag (2006:940).
4 § har upphävts genom lag (1987:747).
5 § har upphävts genom lag (1987:747).
»Tillbaka till processrätt
|
