|
1 § Då målet uppropas, skall rätten inhämta upplysning,
huruvida hinder möter för målets företagande till slutlig
handläggning.
2 § Huvudförhandlingen skall inställas och utsättas till
annan dag:
1. om part, som finnes böra närvara personligen, inställt
sig allenast genom ombud;
2. om vittne eller sakkunnig, som finnes böra höras, icke är
tillstädes;
3. om part vill anföra nytt viktigt skäl eller åberopa nytt
bevis och motparten finnes vara i behov av anstånd för att
bemöta vad parten vill andraga; eller
4. om hinder eljest möter för målets företagande till
slutlig handläggning.
Kan det antagas, att hindret kommer att undanröjas före
handläggningens slut, må huvudförhandling hållas.
3 § Om det finns sådant hinder mot huvudförhandling som
avses i 2 §, får förhandlingen ändå påbörjas, om det kan
antas att hindret kommer att undanröjas utan att ny
huvudförhandling behöver hållas enligt 11 § tredje stycket
och en uppdelning av förhandlingen inte är olämplig med
hänsyn till målets beskaffenhet.
Inställs huvudförhandlingen, får rätten ändå ta upp muntlig
bevisning, om det är tillåtet enligt reglerna om förhör utom
huvudförhandling och den som skall höras finns tillgänglig.
Om det är av synnerlig vikt för utredningen, får även annan
handläggning äga rum i anslutning till bevisupptagning
enligt andra stycket.
Om bevisning upptas med stöd av andra eller tredje stycket,
gäller i tilllämpliga delar vad som föreskrivs om bevis som
upptas utom huvudförhandlingen. Lag (2000:172).
4 § Rätten skall se till att ordning och reda iakttas vid
handläggningen. Rätten kan bestämma att olika frågor eller
delar av målet skall behandlas var för sig eller att i
övrigt avvikelser skall göras från den ordning som
föreskrivs i 7--9 §§.
Rätten skall också se till att målet blir utrett efter vad
dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i
målet. Genom frågor och påpekanden skall rätten försöka
avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i de uttalanden
som görs. Lag (1987:747).
5 § /Upphör att gälla U:2008-11-01/
Förhandlingen skall vara muntlig. Parterna får ge in eller
läsa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga
anföranden endast om rätten finner att det skulle underlätta
förståelsen av ett anförande eller i övrigt vara till fördel
för handläggningen. Lag (1987:747).
5 § /Träder i kraft I:2008-11-01/
Förhandlingen skall vara muntlig. Parterna får ge in eller
läsa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga
anföranden
endast om rätten finner att det skulle underlätta
förståelsen av ett anförande eller i övrigt vara till fördel
för handläggningen.
Det som en part har anfört under förberedelsen får dock
läsas upp, om de uppgifter som parten lämnar vid
förhandlingen avviker från de uppgifter som parten lämnat
under förberedelsen eller parten låter bli att yttra sig
eller det finns något annat särskilt skäl. Lag (2005:683).
6 § Part skall sanningsenligt redogöra för de omständigheter
han åberopar i målet och uttala sig om de av motparten
anförda omständigheterna samt besvara framställda frågor.
Lämnar part uppgift, som strider mot vad han tidigare
anfört, eller förekommer eljest motsägelse i parts
uppgifter, skall han uppmanas att förklara sig däröver.
7 § /Upphör att gälla U:2008-11-01/
Vid förhandlingen skall käranden framställa sitt yrkande och
svaranden angiva, huruvida han medgiver eller bestrider det.
Parterna skola vidare var i sin ordning utveckla sin talan
och yttra sig över vad motparten anfört.
Då omständigheterna föranleda därtill, må vid förhandlingens
början rätten kort redogöra för tvisteläget.
Vad part anfört under förberedelsen må icke uppläsas i annat
fall, än då hans utsaga vid förhandlingen avviker från den
tidigare utsagan eller han underlåter att yttra sig eller
eljest särskilda skäl äro därtill.
Äger förhandling rum, ehuru ena parten icke är tillstädes,
skall genom rättens försorg, i den mån det erfordras, ur
handlingarna framläggas vad han anfört.
7 § /Träder i kraft I:2008-11-01/
Vid huvudförhandlingen skall rätten inledningsvis, om det är
lämpligt, kort redogöra för tvisteläget och för vad som
skall behandlas vid förhandlingen.
Därefter skall käranden framställa sitt yrkande. Svaranden
skall ange om yrkandet medges eller bestrids. Vardera parten
skall sedan utveckla sin talan och yttra sig över det som
motparten har anfört.
Om huvudförhandlingen hålls trots att ena parten har
uteblivit, skall rätten i den mån det behövs se till att det
som parten tidigare har anfört läggs fram ur handlingarna.
Framställningar enligt andra och tredje styckena får ske
genom hänvisningar till handlingar i målet, om rätten finner
det lämpligt. Lag (2005:683).
8 § /Upphör att gälla U:2008-11-01/ Sedan parterna utvecklat
sin talan, skall bevisningen förebringas.
Skall en part höras i bevissyfte, bör förhöret äga rum innan
vittnesbevisning tas upp rörande den omständighet förhöret
gäller.
Rätten får förordna att skriftliga bevis skall anses
upptagna vid huvudförhandlingen utan att de läses upp vid
denna. Detta får ske endast om parterna medger det, rättens
ledamöter tagit del av bevisen och det inte är olämpligt med
hänsyn till omständigheterna.
Bevisning får vid huvudförhandling tas upp per telefon, om
det är lämpligt med hänsyn till bevisningens art och övriga
omständigheter eller om bevisupptagning enligt vanliga
regler skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte
står i rimligt förhållande till betydelsen av att
bevisningen tas upp på sådant sätt. Vid bevisupptagning per
telefon gäller inte reglerna i denna balk om kallelser och
förelägganden och om påföljder för utevaro. Lag (1987:747).
8 § /Träder i kraft I:2008-11-01/
Sedan parterna utvecklat sin talan, skall bevisningen läggas
fram.
Skall en part höras i bevissyfte, bör förhöret äga rum innan
vittnesbevisning tas upp om den omständighet som förhöret
gäller.
Bevisningen får läggas fram genom hänvisningar till
handlingar i målet, om rätten finner det lämpligt. Lag
(2005:683).
9 § /Upphör att gälla U:2008-11-01/
Efter bevisningens förebringande äge parterna anföra vad de
till slutförande av sin talan akta nödigt.
9 § /Träder i kraft I:2008-11-01/
Sedan bevisningen har lagts fram får parterna hålla
slutanföranden. Lag (2005:683).
10 § Om en part under huvudförhandlingen ändrar eller gör
tillägg till tidigare lämnade uppgifter eller om han
åberopar omständigheter eller bevis som han inte uppgett
före förhandlingens början, får det nya materialet lämnas
utan avseende, om det kan antas att parten genom detta
förfarande försöker förhala rättegången eller överrumpla
motparten eller att parten annars handlar i otillbörligt
syfte eller av grov vårdslöshet. Lag (1987:747).
11 § Huvudförhandlingen skall genomföras utan onödiga
uppehåll och så långt möjligt i ett sammanhang.
Om huvudförhandlingen inte kräver mer än tre dagar, skall
den genomföras inom loppet av en vecka. I andra fall skall
förhandlingen pågå minst tre dagar per vecka.
Om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets
omfattning, huvudförhandlingens längd eller andra särskilda
omständigheter, får uppehåll göras i större omfattning än
vad som följer av andra stycket. Ny huvudförhandling skall
hållas, om uppehåll i förhandlingen gjorts i sådan
omfattning att syftet med en sammanhållen huvudförhandling
väsentligen gått förlorat.
I fråga om föreläggande i kallelse till en senare
förhandling gäller vad som sägs i 42 kap. 12 §. Om ett mål
sätts ut till
fortsatt huvudförhandling, får i stället för föreläggande
enligt 12 § första stycket en part föreläggas att inställa
sig vid påföljd att annars tredskodom kan komma att meddelas
mot honom eller målet avgöras utan hinder av hans utevaro.
Lag (2000:172).
12 § Då mål utsättes till fortsatt eller ny
huvudförhandling, äge rätten, för att målet vid denna skall
kunna slutföras, förordna, att förberedelse skall ånyo äga
rum, samt meddela erforderliga föreskrifter därom.
13 § /Upphör att gälla U:2008-11-01/
Vid fortsatt huvudförhandling skall handläggningen fortsätta
där den slutade vid den tidigare förhandlingen.
Vid ny huvudförhandling skall målet företas till fullständig
handläggning. Bevis, som upptagits vid tidigare
handläggning, skall tas upp på nytt, om rätten finner detta
vara av betydelse i målet och det inte finns hinder mot att
ta upp beviset. Om ett bevis inte tas upp på nytt, skall det
läggas fram på lämpligt sätt. Lag (2000:172).
13 § /Träder i kraft I:2008-11-01/
Vid fortsatt huvudförhandling skall handläggningen fortsätta
där den slutade vid den tidigare förhandlingen.
Vid en ny huvudförhandling skall målet företas till
fullständig handläggning. Bevis, som har tagits upp vid
tidigare
handläggning, skall tas upp på nytt, om rätten finner att
det är av betydelse i målet och det inte finns något hinder
mot att ta upp beviset. I mål där förlikning om saken är
tillåten får dock förnyad bevisupptagning ske endast om
någon av parterna begär det. Om ett bevis inte tas upp på
nytt, skall det läggas fram på lämpligt sätt. Lag
(2005:683).
14 § Om rätten sedan huvudförhandlingen avslutats finner att
det är nödvändigt att komplettera utredningen innan målet
avgörs, får fortsatt eller ny huvudförhandling hållas enligt
reglerna i detta kapitel. Är kompletteringen av enkel
beskaffenhet, får rätten dock efter samråd med parterna i
stället besluta att utredningen skall inhämtas på annat
lämpligt sätt. Lag (1987:747).
»Tillbaka till processrätt
|
