|
Talmannens uppgifter
1 § Talmannen leder kammarens sammanträden. Han eller hon
får vid överläggning i ett ämne som är upptaget på
föredragningslistan inte yttra sig i sakfrågan. Lag
(2003:180).
Ersättare för talmannen
2 § Talmannen får överlåta åt en vice talman att leda ett
sammanträde.
Om talmannen och samtliga vice talmän har förhinder, leds
sammanträdet av den av de närvarande ledamöterna som har
varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera
har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem
företräde. Detsamma skall gälla, innan talmannen och vice
talmännen har valts.
Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens
yttranderätt skall tillämpas också på vice talmännen och
annan ledamot som leder ett sammanträde med kammaren. Lag
(2003:180).
Ledamöternas placering i plenisalen
3 § För varje ledamot skall det finnas en särskild plats i
plenisalen. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelse
2.3.1
Ledamöterna tar plats i plenisalen valkretsvis. Särskilda
platser skall finnas för talmannen och vice talmännen samt
för statsråden. Lag (2003:180).
Öppna och slutna sammanträden
4 § Sammanträden med kammaren är offentliga. Riksdagen får
dock besluta att ett sammanträde skall hållas inom stängda
dörrar, om det krävs med hänsyn till rikets säkerhet eller i
övrigt till förhållandet till en annan stat eller en
mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett
sammanträde skall lämna information till riksdagen, får även
regeringen besluta om stängda dörrar på samma grunder som
riksdagen.
En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen
röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda
dörrar. Riksdagen får dock besluta att i ett särskilt fall
helt eller delvis upphäva tystnadsplikten. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelse
2.4.1
I plenisalen skall det finnas särskilda platser för åhörare.
Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om
oordning uppstår bland åhörarna, får talmannen utvisa
samtliga åhörare.
Besökare till åhörarläktaren skall på uppmaning lämna in
ytterkläder och väskor samt föremål som kan användas för att
störa ordningen i plenisalen. Den som inte följer en sådan
uppmaning får vägras tillträde till åhörarläktaren. Under
besöket på åhörarläktaren förvaras de inlämnade
tillhörigheterna i särskilda utrymmen.
Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144)
om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).
Kallelser till sammanträden
5 § Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen om inte
annat föreskrivs i regeringsformen eller denna lag.
Av kallelsen skall det framgå om sammanträdet är ett
arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till
avgörande.
Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan
18 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i
förväg. Om det finns synnerliga skäl, får kallelsen dock
anslås senare. I så fall får sammanträdet hållas endast om
mer än hälften av riksdagens ledamöter medger det. Lag
(2003:180).
Tilläggsbestämmelser
2.5.1
Talmannen beslutar om annonsering av kammarens sammanträden
och av övrig verksamhet i riksdagen. Lag (2006:885).
2.5.2
När ett val skall förrättas, anges detta särskilt i
kallelsen. Lag (2003:180).
Uppehåll i kammarens arbete
6 § Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen
vilka uppehåll i kammarens arbete om en vecka eller längre
tid som skall förekomma under pågående riksmöte.
Om regeringen har beslutat om extra val, får talmannen på
begäran av regeringen besluta att ett uppehåll skall göras i
kammarens arbete under återstoden av valperioden.
Talmannen får besluta att avbryta ett uppehåll i kammarens
arbete. Ett sådant beslut skall fattas om regeringen eller
minst etthundrafemton av ledamöterna begär det. Talmannen
skall kalla kammaren till ett sammanträde som skall hållas
inom tio dagar från det att en sådan begäran framställdes.
Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelse
2.6.1
Meddelande om tidpunkten för det första sammanträdet med
kammaren när ett uppehåll i kammararbetet avbryts skall
offentliggöras. Kammarkansliet skall skicka ut
underrättelser till riksdagsledamöterna om tidpunkten för
ett sådant sammanträde med kammaren. Lag (2003:180).
Föredragningslista
7 § Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta en
föredragningslista över alla ärenden som vilar på kammarens
bord. Undantag får göras för ett ärende som antas bli
behandlat inom stängda dörrar.
Av föredragningslistan skall det framgå om sammanträdet är
ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp
till avgörande.
Vid sammanträdet skall ärendena behandlas i den ordning de
har tagits upp på föredragningslistan. Med ärende jämställs
val som skall förrättas vid sammanträdet. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelser
2.7.1
Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga, förslag till
ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring förs
upp som första punkt på föredragningslistan. Om det finns
mer än ett sådant ärende, tas de upp i den ordning de nu har
angetts. I övrigt tas ärendena upp i följande ordning, om
inte talmannen bestämmer annat:
1. val,
2. propositioner samt skrivelser från regeringen,
3. framställningar och redogörelser från andra riksdagsorgan
än utskott,
4. motioner,
5. EU-dokument som avses i 10 kap. 4 §,
6. utskottsbetänkanden och utlåtanden som avses i 10 kap. 4
§ i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1.
Lag (2006:886).
2.7.2
På föredragningslistan skall det anges att ett ärende avses
bli bordlagt, hänvisat till utskott eller avgjort. Om ett
utskott eller talmannen har föreslagit att ett ärende skall
avgöras efter endast en bordläggning, skall det anmärkas
särskilt. Lag (2003:180).
2.7.3
Bestämmelser om anteckning på föredragningslistan för
särskilda fall finns i tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.2,
5.1.2 och 6.1.2. Lag(2003:180).
2.7.4
Föredragningslistan skall finnas tillgänglig i plenisalen
och i övrigt på det sätt som talmannen bestämmer. Lag
(2003:180).
Avslutning och ajournering av sammanträde
8 § Beslut att ett sammanträde skall avslutas eller att ett
uppehåll skall göras i ett pågående sammanträde fattas av
kammaren utan föregående överläggning. Lag (2003:180).
Ställande av proposition till beslut
9 § Talmannen ställer proposition till beslut med anledning
av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett
yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, skall han
eller hon vägra att ställa proposition och ange skäl för
denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, skall
talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för
avgörande. Talmannen får inte vägra att ställa proposition
om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot
grundlag eller mot denna lag.
Vad som sägs i första stycket om prövning av ett yrkandes
grundlagsenlighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. 12 §
tredje stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst
lagförslag. Lag (2003:180).
Yttranderätten
10 § Vid ett sammanträde får varje ledamot och varje
statsråd, med de undantag som föreskrivs i denna lag, fritt
yttra sig i alla frågor som är under behandling och om
lagligheten av allt som tilldrar sig vid sammanträdet.
Statschefen får avge ämbetsförklaring inför kammaren.
Talmannen får efter samråd med de särskilda företrädarna för
partigrupperna besluta att en debatt utan samband med annan
handläggning skall äga rum vid ett sammanträde med kammaren.
En sådan debatt får begränsas till ett särskilt ämne eller
delas in i avsnitt efter ämne. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelse
2.10.1
Ett meddelande om en debatt enligt 10 § tredje stycket skall
tas upp på föredragningslistan till det sammanträde då
debatten skall äga rum. Lag (2003:180).
Jäv
11 § Ingen får vid ett sammanträde delta i behandlingen av
ett ärende som personligen rör honom eller henne eller någon
närstående. Ett statsråd får dock delta i överläggningen i
ett ärende som rör hans eller hennes tjänsteutövning. Lag
(2003:180).
Begränsningar i yttrandefriheten
12 § Ingen får vid ett sammanträde uttala sig otillbörligt
om någon annan eller använda personligen förolämpande
uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett
sätt som strider mot god ordning.
Den som har ordet skall begränsa sitt anförande till det
ämne som behandlas.
Om någon bryter mot bestämmelserna i första eller andra
stycket och inte rättar sig efter talmannens erinran, får
talmannen ta från honom eller henne ordet för den pågående
överläggningen. Lag (2003:180).
Uppläggningen av debatterna
13 § Talmannen skall samråda med de särskilda företrädarna
för partigrupperna om uppläggningen av kammarens
överläggningar. Lag(2003:180).
Begränsningar i yttranderätten
14 § Riksdagen får i en tilläggsbestämmelse begränsa antalet
anföranden som en talare får hålla under överläggningen i en
fråga samt tiden för varje anförande. Därvid får skillnad
göras mellan olika kategorier av talare, såsom statsråd och
företrädare för majoritet eller minoritet i utskott eller
för partigrupp, samt mellan talare som har gjort en
förhandsanmälan inför en överläggning och talare som inte
har gjort det.
En sådan begränsning i yttranderätten får på förslag av
talmannen beslutas också särskilt i samband med
överläggningen i en viss fråga. Beslutet fattas utan
föregående överläggning.
Var och en som vill yttra sig i en fråga skall dock få tala
minst fyra minuter. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelser
2.14.1
Den som önskar ordet vid en överläggning i kammaren skall om
möjligt anmäla detta till kammarkansliet senast klockan
16.30 dagen före det sammanträde då överläggningen skall
inledas. Anmälan skall innehålla den beräknade tiden för
anförandet.
Ett anförande från en ledamot som inte gjort förhandsanmälan
enligt första stycket får inte överstiga fyra minuter, om
inte talmannen finner skäl att medge längre tid.
Ett nytt anförande från den som tidigare haft ordet för
anförande vid överläggningen i en viss fråga får inte
överstiga två minuter.
Bestämmelserna i första-tredje styckena skall inte tillämpas
när en interpellation eller en fråga besvaras. Lag
(2003:180).
2.14.2
Talmannen bestämmer efter samråd med de särskilda
företrädarna för partigrupperna om tiden för anföranden i en
särskilt anordnad debatt enligt 10 § tredje stycket. Lag
(2003:180).
Talarordningen
15 § Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före
överläggningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra
sig. De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i
anmälningsordning.
Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan får
talmannen medge att
1. ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande
får ordet för ett anförande och
2. ett statsråd eller en ledamot, som redan har hållit ett
anförande, får ordet för en replik som innehåller upplysning
eller rättelse med anledning av en föregående talares
anförande eller bemötande av angrepp från talarens sida. Lag
(2003:180).
Tilläggsbestämmelser
2.15.1
Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan kan ett
statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande vid
överläggningen i en viss fråga få ordet för ett anförande om
högst tio minuter.
Tiden för en replik får inte överstiga två minuter, om inte
talmannen av särskilda skäl medger en utsträckning till fyra
minuter. Varje talare kan få avge två repliker på samma
huvudanförande. Har talmannen redan beviljat en talare rätt
till replik, får talaren yttra sig innan ett statsråd håller
ett anförande som bryter talarordningen. Lag (2003:180).
2.15.2
Oberoende av talarordningen får en ledamot under
överläggningen i en fråga instämma med föregående talare
utan att ange skäl. Lag(2003:180).
2.15.3
Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från
sin plats i plenisalen. Talmannen får dock anvisa en annan
plats i plenisalen. Lag (2003:180).
Protokoll
16 § Vid sammanträdena förs fullständiga protokoll. Ingen
får tala utanför protokollet. Vid justering av ett protokoll
får beslut inte ändras.
Kammarens protokoll samt de handlingar som hör till detta
protokoll skall tryckas, om de inte skall hållas hemliga
enligt särskilda föreskrifter. Lag (2003:180).
Tilläggsbestämmelser
2.16.1
Ett yttrande vid ett sammanträde skall upptecknas
stenografiskt, skrivas ut och utan dröjsmål göras
tillgängligt på kammarkansliet. Om talaren inte har gjort
någon anmärkning mot utskriften senast klockan 12 den tredje
vardagen, lördagar oräknade, efter sammanträdet, anses han
eller hon ha godkänt den. Om talaren justerar utskriften,
bör han eller hon anteckna sitt namn eller sin signatur på
den. Lag (2003:180).
2.16.2
Ett protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter
sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och annars vid
det närmast följande sammanträdet. Ett protokoll som inte
kan justeras inom en månad, justeras vid den tidpunkt som
talmannen bestämmer.
Protokollet justeras inför de ledamöter som är närvarande.
Vid justeringen får en ledamot begära beriktigande av
protokollet i fråga om ett yttrande som en annan ledamot har
godkänt enligt 2.16.1. Lag (2003:180).
»Tillbaka till grundlagarna
|
