Vad är kommunkontosystemet?

Genom kommunkontosystemet kompenseras kommuner, landsting, kommunalförbund, samordningsförbund och beställarförbund (i fortsättningen kommuner) för ingående moms i icke momspliktigt verksamhet. Genom systemet kompenseras kommuner också med viss procent av priset vid:

• upphandling av verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning
• bidrag till näringsidkare inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning
• hyra av lokal för särskilt boende.

Syftet med kompensationen är att eliminera momsens konkurrenssnedvridande effekter. Momsen ska inte påverka en kommuns val mellan att utföra tjänster i egen regi eller att upphandla tjänster från privata entreprenörer.

Inom systemet fanns tidigare två konton hos Riksgäldskontoret, ett för kommunerna och ett för landstingen. Från dessa konton utbetalades ersättningen. Numera avräknas all ersättning mot en inkomsttitel på statsbudgeten.
Riksgäldskontoret

 

Bakgrund till kommunkontosystemet

Genom 1991 års skattereform infördes en generell avdragsrätt för kommuner för all ingående moms. Detta innebar att kommuner fick tillbaka all erlagd moms oavsett om denna hänförde sig till inköp i skattepliktig verksamhet eller inköp i den momsfria delen av verksamheten. Utöver denna generella avdragsrätt fanns ett särskilt statsbidrag som utgick för att kompensera kommuner för de ökade kostnader som uppkom vid upphandling av vissa icke momspliktiga tjänster.

När Sverige blev medlem i EU 1995 kunde den generella avdragsrätten för ingående moms inte behållas. I momsdeklarationen får kommuner nu endast dra av ingående moms som avser momspliktig verksamhet. För erlagd moms som avser den icke momspliktiga verksamheten infördes ett särskilt system för kompensation utanför själva momssystemet.

Fram till den 1 januari 2003 fick kommuner betala en enhetlig avgift (tillskottsbelopp) till systemet för att finansiera uttagen. Avgiften fastställdes av Riksskatteverket (RSV)senast den 10 september varje år. Den av RSV fastställda avgiften baserades på en prognos över hur stora utbetalningarna kunde komma att bli för påföljande år. Inbetalning till kontona skedde genom avdrag vid skattemedelsutbetalningarna varje månad. Tillskottsbeloppen framgår av nedanstående tabell:

 

Tillskottsbelopp, kronor per invånare

År	För kommuner	För landsting
1996	1 614	538
1997	1 808	777
1998	1 808	930
1999	1 970	930
2000	2 080	940
2001	2 273	1 027
2002	2 470	1 050

 

Regler fr.o.m. 1 januari 2003

Finansieringen

Finansieringen innebär att kommunkontosystemet läggs in på statsbudgetens inkomstsida. Den avgift som kommuner tidigare har betalat avskaffas. Finansieringen sker i stället genom en nivåsänkning av de generella statsbidragen.

 

Ränta

Bestämmelser om kostnads- och intäktsränta införs. Kostnadsräntan ska täcka de kostnader som uppkommer genom felaktig utbetalning av ersättning. Kostnadsränta debiteras endast när ersättningsbeslut omprövas eller överklagas. Räntan beräknas från den dag ersättningen utbetalas till och med den dag beloppet återbetalas. Kostnadsränta som betalas av kommuner tillfaller kommunkontosystemet.

Intäktsränta betalas när ytterligare ersättning betalas ut på grund av att ett tidigare ersättningsbeslut ändras genom omprövning eller domstols beslut. Intäktsränta betalas när ett beslut om utbetalning dröjt utöver den tid som kan anses vara normal handläggningstid. Räntan beräknas från utgången av första månaden efter den månad då ansökan om ersättning kom in till Skatteverket och till och med den dag beloppet betalas ut.

Kostnads- och intäktsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen.

 

Revision

Skatteverket har möjlighet att besluta om revision hos kommuner. Detta för att kontrollera att uppgift som ligger till grund för ersättningsbeslutet är riktig. Den föreslagna revisionen ska syfta till att både rätta till eventuella fel och förebygga liknande fel i framtiden.

 

Ansökan

Blankett på Skatteverkets webbplats

Ansökan om ersättning lämnas på blankett SKV 5933 till Skatteverket, Ludvikakontoret. Ansökan ska vara undertecknad och ha kommit in till Skatteverket senast andra året efter utgången av det kalenderår som ersättningen avser. Ansökan ska avse en ersättningsperiod på en kalendermånad eller tre på varandra följande kalendermånader under samma kalenderår. Ansökningsblanketten finns endast som en ifyllnadsbar pdf-fil på Skatteverkets webbplats.
Blankett SKV 5933

 

Hur beräknas kompensationen?

Kommunerna får tillbaka ett belopp som motsvarar den moms som de betalat till sina leverantörer och som kommunerna inte får göra avdrag för i skattedeklarationen, d.v.s. inköp till icke momspliktig verksamhet. En förutsättning för utbetalning från kommunkontosystemet är ändå att det inte finns avdragsförbud enligt mervärdesskattelagen t.ex. moms som avser personbilar och stadigvarande bostäder.

 

Undantag

Trots avdragsförbudet i mervärdesskattelagen medges kompensation för:

• Särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor och människor med funktionshinder enligt  5 kap. 5 § 2 st. och 7 § 3 st. socialtjänstlagen (2001:453) och
• Sådant boende som avses i 9 § p. 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Socialtjänstlag (2001:453)

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Den kompensation kommuner erhåller för bidrag till näringsidkare inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning samt för upphandling inom nämnda områden beräknas schablonmässigt.

Det finns två alternativ för att beräkna kompensationen.

Alternativ 1 (får alltid användas)
6 % av den kostnad som ger rätt till kompensation.

Alternativ 2
Om det av kommunens underlag (fakturor) framgår att viss del av kostnaden avser lokaler:

18 % av lokalkostnaden
5 % av resterande kostnad

Kompensation lämnas också med 18 procent vid hyra av lokal för sådana boendeformer och sådant boende som anges ovan under undantag.

Kompensation med 18 % medges inte om den fastighet som lokalen är inrymd i upplåts av stat, kommun, landsting, kommunalförbund, beställarförbund eller samordningsförbund.

Årsuppgift

Kommuner ska efter utgången av varje kalenderår lämna uppgift till Skatteverket om de

• belopp som för kalenderåret bokförts på konton avseende sådan moms som berättigar till ersättning
• schablonbelopp som ersätts från kommunkontossystemet.

Årsuppgiften ska lämnas på blankett SKV 5939. Årsuppgiften ska vara undertecknad och ha kommit in till Skatteverket senast den 30 juni året efter det år som den avser. Om en kommun får kompensation för ett visst kalenderår efter det att  kommunen har lämnat årsuppgift ska kommunen lämna en rättad årsuppgift.  Även årsuppgiftsblanketten finns endast som en ifyllnadsbar pdf-fil på Skatteverkets webbplats.
blankett SKV 5939

 

Omprövning

Varje förändring av ett ersättningsbeslut för en period fattat av Skatteverket betraktas som en omprövning. En omprövning ska motsvara den ursprungliga perioden. Det innebär att den inte kan ändras till att omfatta fler eller färre månader. Det ska även tydligt framgå på ansökan att den avser en omprövning av ett tidigare fattat ersättningsbeslut. Vid begäran om omprövning anges på ansökan de nya totalbeloppen för gällande period, dvs. de ursprungliga beloppen ökade eller minskade med önskade förändringar.

En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast tredje året efter utgången av det kalenderår som ersättningen avser.

 

Överklagande

Skatteverkets beslut om ersättning och ränta kan överklagas till Länsrätten i Dalarnas län. För att få överklaga länsrättens beslut till kammarrätten krävs prövningstillstånd.

Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag som kommunen tagit del av beslutet.

 

Författningar

T.o.m. 2005

Lag (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting

Förordning (1995:1647) om ersättning för mervärdesskatt enligt lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.

Fr.o.m. 2006

Lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting.

Förordning (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting.