|
1 § Den som med äganderätt förvärvat fast egendom skall
söka inskrivning av förvärvet (lagfart) inom tid som anges i
2 §.
Dödsbo är icke skyldigt att söka lagfart på förvärv av
egendom från den döde i annat fall än när dödsboet överlåter
egendomen. Make eller sambo som tillskiftats egendom vid
bodelning är ej skyldig att söka lagfart på förvärvet utom
när egendomen förut tillhört den andra maken eller sambon.
Lag (1987:816).
2 § Lagfart skall sökas inom tre månader efter det att den
handling på vilken förvärvet grundas (fångeshandlingen)
upprättades.
Tiden för sökande av lagfart räknas dock
1. för förvärv som beror av villkor, myndighets tillstånd
eller annan sådan omständighet, från det förvärvet
fullbordades,
2. för dödsbo, i fall som avses i 1 § andra stycket, från
det egendomen överläts eller, om bouppteckning då ej
registrerats, från det registreringen skedde,
3. för den som är ensam delägare i dödsbo, från det
bouppteckningen registrerades eller, om han först därefter
blivit ensam delägare, från det så skedde, dock, om boets
förvaltning omhänderhas av boutredningsman eller
testamentsexekutor eller om boet är avträtt till konkurs, ej
i något fall tidigare än från det egendomen utgavs till
delägaren,
4. för testamentstagare som tillagts egendom i legat, från
det testamentet vann laga kraft och legatet utgavs eller, om
bouppteckning då ej registrerats, från det registreringen
skedde,
5. när talan väckts om återgång eller hävande av förvärv
innan tiden för sökande av lagfart utgick, från det dom
varigenom talan ogillades vann laga kraft.
3 § Sökes ej lagfart inom föreskriven tid, får
inskrivningsmyndigheten förelägga vite för
lagfartsskyldighetens fullgörande.
4 § Är bifall till förvärvarens lagfartsansökan beroende av
att föregående ägares förvärv lagfares och har tiden för
sökande av lagfart på dennes förvärv börjat löpa, får
förvärvaren söka lagfart även på detta förvärv. Företrädaren
i äganderätten är skyldig att för sådant ändamål
tillhandahålla erforderliga handlingar som han innehar.
Har fast egendom på grund av förordnande i testamente eller
annan rättshandling tills vidare ställts utan ägare, kan god
man eller annan som har att företräda den blivande ägaren
söka lagfart på egendomen för dennes räkning. Sedan ägaren
blivit bestämd, får anteckning om denne göras i
fastighetsregistrets inskrivningsdel. Lag (2000:226).
5 § Den som söker lagfart skall ge in fångeshandlingen och
de övriga handlingar som är nödvändiga för att styrka
förvärvet. Om ett dödsbo eller en arvinge som är ensam
delägare i ett dödsbo söker lagfart på förvärv av egendom
från den döde, anses en inregistrerad bouppteckning efter
denne som fångeshandling.
Om en ansökan om lagfart görs av flera sökande gemensamt,
skall den innehålla uppgift om hur stor andel av fastigheten
som varje sökande har förvärvat. Om det saknas sådana
uppgifter och sökandena inte följer ett föreläggande att
komplettera ansökan, skall den anses avse andelar efter
huvudtalet. Lag (2000:226).
6 § En lagfartsansökan skall avslås, om
1. fångeshandlingen inte har kommit in eller, om den har
lämnats elektroniskt, det inte har skett på det sätt som
anges i 19 kap. 11 a § eller enligt de föreskrifter som har
meddelats med stöd av den paragrafen,
2. fångeshandlingen inte är upprättad på det sätt som
föreskrivs i lag,
3. förvärvet avser köp eller byte och fångeshandlingen
innehåller villkor, som enligt 4 kap. 4 eller 28 § medför
att
förvärvet är ogiltigt,
4. förvärvet avser en del av en fastighet och tiden för att
ansöka om fastighetsbildning enligt 4 kap. 7-9, 28 eller 29
§
eller enligt någon annan bestämmelse i lag har gått ut eller
ansökan om fastighetsbildning har avslagits eller ett sådant
förvärv annars enligt lag är ogiltigt,
5. överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren gällande
inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen och, när
överlåtelsen skedde, lagfart inte var beviljad för
överlåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning i
fastighetsregistrets inskrivningsdel av inskränkningen var
upptaget på inskrivningsdag,
6. fastigheten tidigare överlåtits till någon vars förvärv
enligt 17 kap. 1 eller 4 § äger företräde framför sökandens
förvärv,
7. fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och
försäljningen enligt 14 kap. utsökningsbalken äger företräde
framför dennes förvärv,
8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras
myndighets tillstånd och i lag föreskriven tid för sökande
av
sådant tillstånd har gått ut eller ansökan om tillstånd har
avslagits,
9. i fall som avses i 2 kap. 13 a § eller 18 kap. 3 §
försäkringsrörelselagen (1982:713) bolagsstämman har
beslutat
att inte godkänna förvärvet eller inte har godkänt förvärvet
i rätt tid,
10. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är
ogiltigt eller inte kan göras gällande. Lag (2006:142).
7 § Förekommer icke omständigheter som avses i 6 §, skall
lagfartsansökan förklaras vilande, om
1. vid köp, byte eller gåva överlåtarens underskrift på
fångeshandlingen icke är styrkt av två vittnen och
överlåtelsen
ej skett genom statlig myndighet,
2. fångesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 § icke
föreligger,
3. rättegång pågår om hävning eller återgång av förvärv av
fastigheten eller om bättre rätt till denna,
4. lagfart sökes på grund av testamente, dom eller
förrättning som ännu icke vunnit laga kraft,
5. vid förvärv genom legat detta ej utgivits,
6. vid förvärv på exekutiv försäljning köpebrev ej utfärdats
eller vid expropriation eller liknande tvångsförvärv inlösen
ej
fullbordats,
7. vid överlåtelse överlåtaren är gift och förvärvet enligt
äktenskapsbalkens bestämmelser är beroende av den andre
makens samtycke,
8. vid överlåtelse överlåtaren är sambo och förvärvet enligt
bestämmelserna i sambolagen (2003:376) är beroende av den
andra sambons samtycke, dock endast om ärende om anteckning
i fastighetsregistrets inskrivningsdel av anmälan enligt 5 §
andra stycket den lagen var upptaget på inskrivningsdag när
överlåtelsen skedde,
9. vid överlåtelse genom boutredningsman förvärvet enligt
ärvdabalkens bestämmelser är beroende av dödsbodelägares
samtycke,
10. förvärvet har skett genom en sådan gåva mellan makar som
inte har registrerats enligt 16 kap. äktenskapsbalken,
11. förvärvet avser del av fastighet och är beroende av
fastighetsbildning,
12. vid köp eller byte förvärvet är beroende av att förköp
ej sker eller vid förköp detta ej är fullbordat,
13. förvärvet i annat fall enligt lag är beroende av
domstols eller annan myndighets tillstånd,
14. förvärvet är beroende av villkor och, i fråga om gåva,
villkoret avser viss tid som ej överstiger två år från den
dag
då gåvohandlingen upprättades, eller
15. förvärvet i fall som avses i 2 kap. 13 a § och 18 kap. 3
§ försäkringsrörelselagen (1982:713) är beroende av
bolagsstämmans godkännande. Lag (2005:902).
8 § Har lagfartsansökan förklarats vilande på den grund att
överlåtarens underskrift på fångeshandlingen icke är styrkt
av två vittnen, skall överlåtaren föreläggas att inom viss
tid väcka talan vid domstol, om han anser att förvärvet är
ogiltigt. Efterkommes ej föreläggandet, utgör bristen i
fråga om bevittning icke hinder mot lagfart. Erinran om
detta
skall intagas i föreläggandet.
9 § Har fastighet förvärvats genom expropriation eller
liknande tvångsförvärv eller sålts exekutivt till betalning
av fordran för vilken den till följd av upplåtelse av
panträtt eller på annan grund svarar oavsett vem den
tillhör, har förvärvaren rätt att erhålla lagfart utan
hinder av att den föregående ägaren ej har lagfart. Detsamma
gäller samfällighetsförenings förvärv enligt 5 § lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lag
(1973:1163).
10 § Kan den som påstår sig ha förvärvat fast egendom inte
ge in sin fångeshandling eller är hans eller hennes
fångeshandling bristfällig, ska inskrivningsmyndigheten på
hans eller hennes begäran sätta ut ett sammanträde för
utredning av äganderätten till fastigheten
(lagfartssammanträde). Ett sådant sammanträde ska även
sättas ut, om det begärs av den som enligt 4 § får söka
lagfart på föregående ägares förvärv och dennes
fångeshandling inte kan ges in eller är bristfällig.
En ansökan om lagfartssammanträde ska vara skriftlig och
innehålla en redogörelse för vad som sökanden vet om
förvärvet och om anledningen till att fångeshandlingen inte
kan ges in eller att den är bristfällig. I sist angivna fall
ska
fångeshandlingen ges in. Sökanden ska vidare ge in intyg om
vad Skatteverkets beslut om fastighetstaxering utvisar om
äganderätten under de tio åren närmast före ansökan och den
skriftliga utredning i övrigt som kan finnas tillgänglig. I
10 a § finns bestämmelser om särskilda åtgärder för att
inhämta utredning. Lag (2008:153).
10 a § Om det är befogat med hänsyn till utredningen, får
inskrivningsmyndigheten ansöka hos tingsrätten om att ett
vittne eller en sakkunnig ska höras under ed eller att den
som innehar en skriftlig handling eller ett föremål ska
föreläggas att tillhandahålla handlingen eller föremålet.
Ansökan ska göras hos den tingsrätt inom vars domkrets
fastigheten ligger.
Om det finns lagliga förutsättningar för åtgärden, ska
tingsrätten bifalla ansökan. I fråga om sådan åtgärd som
avses
i första stycket gäller bestämmelserna i 35 kap. 11 §, 36
kap. 1-11, 13-18 och 20-23 §§, 38 kap. 1-5, 8 och 9 §§, 39
kap. 5 § samt 40 kap. 19 § rättegångsbalken. Tingsrätten ska
dock inte pröva vilken betydelse förhöret, handlingen eller
föremålet kan antas ha som bevis.
Företrädare för inskrivningsmyndigheten, sökanden och annan
som ärendet kan antas angå ska kallas till förhör med ett
vittne eller en sakkunnig och ges tillfälle att ställa
frågor. Om sökanden eller någon annan enskild person som har
kallats uteblir från förhöret, får förhöret ändå genomföras.
Lag (2008:153).
10 b § Ett vittne eller en sakkunnig som hörs under ed efter
en ansökan enligt 10 a § har rätt till skälig ersättning av
allmänna medel för nödvändiga kostnader för resa, uppehälle
och tidsspillan enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Ersättningen fastställs av tingsrätten.
Den som föreläggs att tillhandahålla en skriftlig handling
eller ett föremål har, om han eller hon inte är part, rätt
till
skälig ersättning av allmänna medel för kostnader.
Ersättningen fastställs av inskrivningsmyndigheten.
Bestämmelser om sökandens skyldighet att ersätta staten för
sådana kostnader som avses i första och andra styckena finns
i 12 a §. Lag (2008:153).
11 § Till lagfartssammanträde skall inskrivningsmyndigheten
kalla sökanden och annan som ärendet kan antagas angå.
Inskrivningsmyndigheten kan vid vite förelägga sökanden
eller annan att infinna sig personligen eller genom ombud.
Sammanträde får hållas även om sökanden eller annan som
kallats uteblir.
Sammanträdet kungöres i ortstidning och i första numret för
ett kvartal av Post och Inrikes Tidningar. Kungörelsen skall
innehålla uppgift om sökandens namn och adress samt
fastighetens beteckning ävensom erinran om att sammanträdet
syftar till att vinna utredning angående äganderätten till
fastigheten och att lagfart på denna kan komma att meddelas
med stöd av vad som framkommer vid sammanträdet.
Sammanträdet skall utsättas till sådan tid att minst tre
månader kommer att förflyta mellan kungörandet och dagen för
sammanträdet. Lag (1977:662).
12 § Vid lagfartssammanträde ska upplysningar om förvärvet
inhämtas genom förhör med sökanden eller på annat lämpligt
sätt. Om det är möjligt ska det även utredas vem eller vilka
som under de tio åren närmast före ansökan innehaft
fastigheten med äganderättsanspråk. Protokoll ska föras över
vad som förekommit vid sammanträdet och i övrigt kommit fram
i ärendet.
Sedan protokollet uppsatts, ska ansökan om lagfart på
egendomen, under åberopande av protokollet såsom
fångeshandling, anses gjord på den inskrivningsdag som
infaller närmast därefter. Lag (2008:153).
12 a § Sökanden ska ersätta staten för kostnader för
lagfartssammanträde och kostnader som avses i 10 b §.
Sökanden ska dock inte ersätta kostnader för kungörelse
eller andra kostnader för syn än sådana som avses i 10 b §
anda stycket.
Om sökanden har förpliktats av inskrivningsmyndigheten att
ersätta sådana kostnader som avses i första stycket första
meningen och dessa kostnader inte har betalats inom den tid
som inskrivningsmyndigheten har bestämt, ska
inskrivningsmyndigheten begära indrivning. Regeringen får
meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras
för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i
lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Vid
indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.
Lag (2008:153).
13 § Om det på grund av innehållet i protokollet och vad som
i övrigt framkommit måste antagas att det påstådda förvärvet
ägt rum samt sökanden med hänsyn till vad som framkommit bör
anses som ägare, skall den omständigheten att endast
protokollet åberopas som fångeshandling ej utgöra hinder mot
lagfart. Ett förvärv för vilket tillstånd av myndighet
fordras får dock inte läggas till grund för lagfart förrän
tillstånd har lämnats.
Har i fall som avses i första stycket förvärvaren eller
någon som härleder sin rätt från honom innehaft fastigheten
med äganderättanspråk under de tio åren närmast före det år
då lagfartsansökan företages till prövning, utgör
omständighet som avses i 7 § 2 hinder mot lagfart endast om
inskrivning eller anteckning, som grundar sig på annans
äganderätt till fastigheten eller anspråk därpå, skett i
fastighetsregistrets inskrivningsdel under nämnda tid.
I ärende om lagfart som avses i denne paragraf skall, om så
finnes erforderligt, inhämtas yttrande från kammarkollegiet.
Kollegiet får föra talan mot beslut, varigenom lagfart
beviljats. Lag (2000:226).
14 § Är sökandens förvärv förenat med förbehåll, som
inskränker hans rätt att överlåta egendomen eller söka
inteckning eller upplåta rättighet i denna, eller är hans
behörighet i sådant avseende inskränkt genom annans rätt att
nyttja egendomen på grund av testamente, skall anteckning om
inskränkningen göras i fastighetsregistrets inskrivningsdel
när lagfart sökes eller när upplysning om inskränkningar
därefter vinnes. Lag (2000:226).
»Tillbaka till jordabalken
|
