|
Likvidation är upplösning av ett bolag genom att tillgångarna
förvandlas till pengar i den mån det behövs, skulderna betalas och
eventuellt överskott fördelas. När bolaget gått i likvidation företräds
bolaget av styrelsen och verkställande direktören (VD)
till dess att en eller flera likvidatorer har utsetts. Därefter
företräds bolaget av likvidatorn som alltså ersätter styrelsen och
VD. Likvidatorn ska
genomföra likvidationen, dvs. avveckla bolaget, till dess
att det är upplöst. Det är i de flesta fall Bolagsverket som beslutar
vem som blir likvidator i ett aktiebolag.
Frivillig likvidation
25 kap. 1–9 §§ aktiebolagslagen
(ABL)
En kallelse till en bolagsstämma där frågan om likvidation ska tas
upp ska innehålla det huvudsakliga förslaget till beslut. Styrelsen
eller den som väcker förslaget om likvidation ska i sitt förslag ange
skälen för likvidation och vilka alternativ som finns, från vilken dag
likvidation föreslås gälla, den beräknade tidpunkten för skiftet,
skifteslikvidens beräknade storlek och, i förekommande fall, vem som
föreslås till likvidator. Om det är en bolagsstämma som inte behandlar
årsredovisningen ska den senaste årsredovisningen och
revisionsberättelsen och en redogörelse från styrelsen för väsentliga
händelser därefter och ett yttrande från bolagets revisor över
redogörelsen läggas till förslaget till beslut. Förslaget ska hållas
tillgängligt i förväg och läggas fram på bolagsstämman. Om alla
aktieägare är eniga om det kan beslut om likvidation fattas även om
dessa handlingar inte har tillhandahållits.
Bolagsstämman beslutar om likvidation och ser till att anmälan om
detta sker till Bolagsverket, som utser likvidator. Bolagsstämman ska
utse någon som ska anmäla beslutet, det kan vara styrelsen,
VD eller någon annan.
Bolaget kan lämna förslag på lämplig likvidator till Bolagsverket.
Det krävs enkel majoritet för beslutet om inget annat sägs i
bolagsordningen. Oavsett vad det står i bolagsordningen räcker det
alltid med enkel majoritet om det skulle finnas en anledning till
tvångslikvidation, läs mer under rubriken Tvångslikvidation. Beslutet
gäller omedelbart om inget annat sägs i beslutet.
Om det inte finns anledning till tvångslikvidation, kan bolagsstämman
bestämma att beslutet ska gälla från och med en viss senare dag. Denna
dag får inte sättas senare än den första dagen på det närmast följande
räkenskapsåret, om det inte finns en bestämmelse i bolagsordningen som
tillåter det. Om dagen sätts senare än så är beslutet ogiltigt.
Kapitalbrist
Så fort en misstanke uppstår om att för mycket av aktiebolagets egna
kapital är förbrukat ska en särskild s.k.
kontrollbalansräkning upprättas. Denna ska granskas av bolagets
revisorer. Därefter ska frågan om likvidation hänskjutas till
bolagsstämman. Visar det sig att mer än hälften av det egna kapitalet är
förbrukat kan bolagsstämman välja mellan att besluta om likvidation
eller att hänskjuta frågan till en ny bolagsstämma inom åtta månader.
Godkänns inte på den senare bolagsstämman en ny kontrollbalansräkning
(också den granskad av bolagets revisorer) som uppvisar att bolagets
egna kapital uppgår till minst hela det registrerade aktiekapitalet ska
bolaget gå i likvidation.
Om bolagsstämman inte beslutar om likvidation ska styrelsen inom två
veckor ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska sättas i likvidation.
Ansökan kan också göras av en styrelseledamot,
VD, en revisor eller en
aktieägare.
Ett bolag i likvidation kan inte ändra sitt företagsnamn.
Bolagsstämman kan dock först besluta att ändra företagsnamnet och sedan
besluta om likvidation. Anmäl ändrat företagsnamn i ett ärende och
likvidationen i ett annat. Bolagsverket kan då först registrera det nya
företagsnamnet och sedan likvidationen.
Ansvar
Den styrelseledamot som driver aktiebolaget vidare trots att han
känner till likvidationsskyldigheten kan bli personligt ansvarig. Vid
minsta tveksamhet om skyldigheten att gå i likvidation eller upprätta
kontrollbalansräkning bör aktiebolagets styrelse rådgöra med sin
revisor.
Ett personligt ansvar för bolagets förpliktelser kan också drabba
styrelsen och VD om
årsredovisningshandlingarna inte skickas in till Bolagsverket inom
femton månader efter räkenskapsårets utgång.
Anmälan
25 kap. 8 § aktiebolagslagen (ABL)
och 1 kap. 43 §
aktiebolagsförordningen (ABF)
Anmälan om att bolagsstämman har beslutat om likvidation kan göras på
blanketten
Frivillig likvidation, aktiebolag, 832 som finns på vår webbplats.
Blanketten innehåller bland annat en mall för bolagsstämmoprotokoll.
Anmälan ska undertecknas av den som fått bolagsstämmans uppdrag eller av
styrelseledamot eller VD.
Anmälan ska innehålla:
- en uppgift om bolagets organisationsnummer
- en uppgift om den dag när likvidationen ska börja, om detta inte
ska ske omedelbart; ett beslut om frivillig likvidation går i
verkställighet samma dag som bolagsstämman fattat sitt beslut; detta
gäller om inget annat har bestämts av bolagsstämman; bolagsstämman
kan, utom i de fall när det finns en anledning till
tvångslikvidation enligt 25 kap.
11, 12 eller 17 § ABL,
besluta att likvidationen ska börja en viss senare dag; denna dag
kan bestämmas till ”den dag då Bolagsverket beslutar att utse
likvidator”; dagen kan också bestämmas till ett visst datum efter
bolagsstämman, dock inte senare än den första dagen på det närmast
följande räkenskapsåret, om det inte finns en bestämmelse i
bolagsordningen som tillåter det,
- en bekräftelse i original från varje likvidator och
likvidatorssuppleant att han är villig att åta sig uppdraget; kan
också göras på blankett 806,
- personuppgifter för alla föreslagna likvidatorer,
likvidatorssuppleanter samt (om likvidatorerna utsett en sådan) den
särskilda delgivningsmottagaren. Personuppgifterna ska bestå av:
fullständigt namn, personnummer (om sådant saknas, födelsedatum),
postadress och den kommun där personen är folkbokförd (hemvist
behöver bara anges om kommunen inte är samma som postorten),
- en uppgift om hur bolagets firma ska tecknas under
likvidationen; om bolagets firma ska tecknas på ett annat sätt än av
samtliga likvidatorer biläggs också en bestyrkt kopia av ett
protokoll från ett sammanträde med likvidatorerna som utvisar
firmateckningsrätten; under likvidationen ska firmateckning ske med
tillägget ”i likvidation” eller liknande,
- en uppgift om vilken adress bolaget ska ha under likvidationen,
vanligtvis likvidatorns kontorsadress.
Om nya revisorer, revisorssuppleanter, lekmannarevisorer eller
suppleanter för lekmannarevisorer ska anmälas, tillkommer krav på
uppgifter i anmälan och bestyrkt bolagsstämmoprotokoll med valet samt
försäkran på heder och samvete att de ovan nämnda personerna har åtagit
sig uppdragen och att bolagets revisorer uppfyller behörighetskraven i
9 kap. 10–13 §§
ABL, samt att
lekmannarevisorerna uppfyller kraven i 10
kap. 9 § ABL.
Bilagor till anmälan
När ärendet kommer in till Bolagsverket görs en granskning av
handlingarna och en prövning av den föreslagna likvidatorn. Därefter
utser Bolagsverket likvidator och registrerar likvidationen.
Återkallelse av anmälan om likvidation
En anmälan av ett likvidationsbeslut, som inträtt omedelbart, kan
inte återkallas. Bolaget är redan i likvidation. Bolagsstämman kan
endast upphäva den tidigare stämmans likvidationsbeslut om
likvidationsbeslutet träder i kraft en viss senare dag. I annat fall
måste stämman besluta om likvidationens avbrytande och återupptagande av
verksamhet.
Tvångslikvidation
25 kap. 11 §
ABL
Bolagsverket beslutar att ett aktiebolag ska gå i likvidation om:
- bolaget inte på det föreskrivna sättet enligt
ABF har
till aktiebolagsregistret anmält en sådan behörig styrelse,
VD, särskild
delgivningsmottagare eller revisor som ska finnas enligt
ABL,
- bolagets årsredovisning och revisionsberättelse inte har kommit
in till Bolagsverket inom elva månader från räkenskapsårets utgång,
- bolaget, i det fall att det har beslutat att aktiekapitalet ska
vara bestämt i kronor i stället för euro, har ett registrerat
aktiekapital eller minimikapital som inte stämmer med 1
kap. 5 §
ABL, eller i fråga om publika aktiebolag (1
kap. 14 §
ABL), och bolaget inte
inom sex månader har anmält de ändringar av bolagsordningen och den
ökning av aktiekapitalet som behövs eller
- bolaget på grund av 19 kap. 6
eller 16 § ABL är
skyldigt att minska (sätta ned) aktiekapitalet under det lägsta
tilllåtna aktiekapitalet enligt 1 kap.
5 § ABL, eller i fråga
om publika aktiebolag 1 kap. 14 §
ABL.
Frågan om tvångslikvidation kan tas upp av Bolagsverket på eget
initiativ, efter ansökan av styrelsen, en styrelseledamot,
VD, en aktieägare, borgenär
(fordringsägare) eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att
det finns någon som kan företräda bolaget.
I ett ärende om tvångslikvidation skickar Bolagsverket ett
föreläggande till bolaget. Detta innehåller att bolaget samt aktieägare
och borgenärer som vill yttra sig ska komma in med ett skriftligt
yttrande eller de efterfrågade handlingarna inom en viss tid.
Föreläggandet ska delges bolaget. Särskild delgivning med aktiebolag
enligt 9 § tredje stycket delgivningslagen kan användas.
Föreläggandet kungörs i
Post– och Inrikes Tidningar minst en månad före den sista
svarsdagen.
Om Bolagsverket självmant skickar ett likvidationsföreläggande på den
grunden att bolaget inte har anmält behörig styrelse,
VD, särskild
delgivningsmottagare eller revisor för registrering, ska bolaget betala
en särskild avgift, för närvarande 2 700 kr, för
kostnaderna i likvidationsärendet, se 3 kap.
7 § ABF.
Bolagsverket beslutar inte om likvidation om likvidationsgrunden har
upphört under ärendets handläggning hos oss. För att undvika likvidation
måste bolaget lämna in en korrekt årsredovisning och revisionsberättelse
eller på det föreskrivna sättet (enligt
ABF) lämna in en
anmälan av styrelse eller revisor etc. som kan ligga till
grund för registrering. Anmälan ska alltså vara komplett med bilagor och
registreringsavgift. Dessutom måste bolaget i förekommande fall betala
den särskilda avgiften.
Ett beslut om tvångslikvidation ska verkställas omedelbart. I vissa
ovanliga fall är det tingsrätten som beslutar om tvångslikvidation, se
25 kap. 12, 17, 21, 50 och 51 §§
ABL. Då är det tingsrätten
som utser likvidatorn.
Överklagande
Bolagsverkets beslut kan överklagas till tingsrätten för den kommun
där bolaget har sitt säte. Överklagandet ska skickas till Bolagsverket.
Genomförande av likvidationen
25 kap. 30–42 §§
ABL
Likvidatorn går in i styrelsens och
VD:s ställe och har till
uppgift att genomföra likvidationen. Bolagsstämmor ska fortfarande
hållas bl.a. för att ta emot likvidatorns redovisningar. Bolagsstämman
ska dock inte utse någon styrelse eller besluta om vinstutdelning.
Revisorn står kvar i sin funktion.
Likvidatorn ska se till att bolagets skulder betalas och förbereda
bolagets avveckling genom att sälja så mycket av bolagets tillgångar som
behövs.
Kostnaderna för likvidationen, inklusive likvidatorns arvode ska
normalt tas från bolagets tillgångar. Om bolagets tillgångar inte räcker
för att betala bolagets skulder eller likvidationskostnaderna ska
likvidatorn ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska sättas i konkurs.
Redovisning under likvidationen
Styrelsen och VD avger
redovisning för tiden från den senaste framlagda årsredovisningen till
dess att likvidatorförordnades. Redovisningen ska granskas av revisorn
huvudsakligen på samma sätt som en vanlig årsredovisning.
Likvidatorn ska för varje år avge årsredovisning till bolagsstämman.
Detta gäller även för ett sista eventuellt avkortat räkenskapsår för
tiden fram till dagen för skiftet. Resultatdispositioner görs inte. Det
finns vissa särskilda regler för revision och årsredovisning under
likvidation i 25 kap. 31 och 37 §§
ABL. Frågan om
fastställelse av årsredovisningen och ansvarsfrihet för likvidatorn samt
om likvidationen onödigt fördröjs bedöms varje år av revisorerna i
revisionsberättelsen och prövas av bolagsstämman.
För räkenskapsår som avslutas den 31 december 2001 eller senare,
gäller att reglerna om förseningsavgift tilllämpas även när ett bolag
har gått i likvidation. Om inte årsredovisningen och
revisionsberättelsen har kommit in till Bolagsverket inom sju månader
efter räkenskapsårets utgång kan Bolagsverket besluta om
förseningsavgift. Efter att ett beslut om likvidation har registrerats
får dock Bolagsverket inte besluta om förseningsavgift för redovisning
som avser tiden före likvidationsbeslutet, se 8
kap. 7 § årsredovisningslagen (ÅRL).
Likvidatorn ska ansöka om kallelse på okända borgenärer hos
Bolagsverket. Använd gärna blanketten
Okända borgenärer, ansökan om kallelse, aktiebolag, 833 som finns på
vår webbplats.
Likvidationen avslutas
1 kap. 47 §
ABF
När tiden i kallelsen på okända borgenärer har gått ut och skulderna
betalats ska likvidatorn skifta bolagets tillgångar och så snart som
möjligt lägga fram sin slutredovisning enligt 25
kap. 40 §
ABL på (den sista) bolagsstämman.
Slutredovisningen sker genom en förvaltningsberättelse för hela
likvidationen med en redogörelse för skiftet. Till berättelsen ska
bifogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden (från och med
dagen för likvidationsbeslutet eller den dag då likvidatorn förordnades,
till och med skiftesdagen). Slutredovisningen ska granskas av bolagets
revisor. När slutredovisningen har lagts fram är bolaget upplöst.
Likvidatorn ska genast göra anmälan till Bolagsverket. En sådan anmälan
kan göras på blanketten
Slutredovisning, aktiebolag, 807 som finns på vår webbplats.
Anmälan ska omfatta:
- en uppgift om bolagets organisationsnummer,
- uppgift om att slutredovisningen lagts fram för bolagsstämman,
- en underskrift av likvidatorn (likvidatorerna),
- en bilaga med ett bolagsstämmoprotokoll i en bestyrkt kopia där
det står att slutredovisningen lagts fram och
- ett bevis om att tingsrätten har utfärdat kallelsen på okända
borgenärer (om Bolagsverket inte har utfärdat kallelsen på okända
borgenärer),
- bestyrkta kopior av slutredovisningen med de bifogade
handlingarna och revisionsberättelsen över slutredovisningen och
förvaltningen under likvidation.
Om det inte finns någon särskild bestämmelse i bolagsordningen ska
överskottet av likvidationen betalas ut till aktieägarna i förhållande
till antalet aktier.
Observera att bolaget är upplöst när slutredovisningen har lagts fram
för bolagsstämman men att detta också måste anmälas av likvidatorn till
Bolagsverket för att registreras.
Likvidationen upphör och verksamheten återupptas
25 kap. 45 §
ABL och 1 kap 49 §
ABF
Bolagsstämman kan bara i vissa fall besluta om att likvidationen ska
upphöra och att verksamheten ska återupptas. Detta är möjligt vid
frivillig likvidation, när rätten har beslutat om likvidation på grund
av kapitalbrist, när bolagets konkurs avslutats med överskott eller
lagts ned eller om egendom i konkursboet återställs efter ackord. En
förutsättning är att bolagets eget kapital uppgår till minst hela det
registrerade aktiekapitalet. Ett sådant bolagsstämmobeslut förutsätter
också att revisorerna har lämnat ett särskilt yttrande, se nedan. Ett
beslut om att likvidationen ska upphöra och verksamheten återupptas får
inte verkställas förrän registrering har skett.
Likvidatorn gör anmälan om att bolagsstämman beslutat att
likvidationen ska upphöra och verksamheten återupptas samt att bolaget
har valt en ny styrelse. Anmälan ska undertecknas av likvidatorn. Den
ska skickas till Bolagsverket.
Anmälan ska innehålla:
- en uppgift om bolagets organisationsnummer,
- en uppgift om bolagets postadress,
- personuppgifter för bolagets styrelseordförande och andra
styrelseledamöter, styrelsesuppleanter,
VD, vice verkställande
direktörer (VVD),
externa firmatecknare och (om en sådan har utsetts) den särskilda
delgivningsmottagaren; personuppgifterna ska vara desamma som har
angetts ovan för likvidatorer och
- en uppgift om hur bolagets firma ska tecknas.
Följande ska finnas i eller följa med anmälan
- En försäkran på heder och samvete av likvidatorn att:
- det inte finns någon likvidationsanledning enligt 25
kap. 11 eller 12 §
ABL,
- bolagets egna kapital beräknat enligt 25
kap. 14 §
ABL uppgår till
minst hela det registrerade aktiekapitalet,
- utskiftning inte har skett,
- samtliga styrelseledamöter, styrelsesuppleanter,
VD,
VVD, och
externa firmatecknare varken är i konkurs eller har förvaltare
enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken och (i förekommande fall) den särskilda
delgivningsmottagaren inte har förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken,
- styrelseledamöterna, styrelsesuppleanterna,
styrelseordföranden, verkställande direktören, vice
verkställande direktören, firmatecknarna och den särskilda
delgivningsmottagaren har åtagit sig uppdragen.
- Ett bolagsstämmoprotokoll i bestyrkt kopia med beslutet enligt
ovan, samt val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter för
bolaget,
- Ett styrelseprotokoll i en bestyrkt kopia med följande:
- val av en av styrelseledamöterna till styrelseordförande
(detta gäller om styrelsen består av fler än en styrelseledamot,
- val av VD och
VVD (detta
gäller om sådana har utsetts); i publika aktiebolag måste det
utses en VD som inte
får vara samma person som styrelseordföranden,
- val av särskilda firmatecknare (detta gäller om sådana har
utsetts),
- val av en särskild delgivningsmottagare (detta gäller om
bolaget inte har någon behörig ställföreträdare som är bosatt i
Sverige),
- beslut om hur bolagets firma ska tecknas (kan också ersättas
av försäkran), styrelseprotokollet kan ersättas av en försäkran
på heder och samvete att det som anmälts om styrelseordförande,
VD,
VVD, de
särskilda firmatecknarna, firmateckningen samt (om en sådan har
utsetts) delgivningsmottagaren stämmer överens med de beslut som
bolaget har fattat,
- Ett yttrande från revisorerna i en bestyrkt kopia om bolagets
egna kapital, se 25 kap. 45 §
ABL och
-
Registreringsavgiften.
Om nya revisorer, revisorssuppleanter, lekmannarevisorer och
suppleanter för lekmannarevisorer ska anmälas tillkommer krav på
uppgifter i anmälan och bestyrkt bolagsstämmoprotokoll med valet samt
försäkran på heder och samvete att de ovan nämnda personerna har åtagit
sig uppdragen och att bolagets revisorer uppfyller behörighetskraven i 9 kap. 10–13 §§
ABL, samt att
lekmannarevisorerna uppfyller kraven i 10
kap. 9 § ABL.
När utskiftning har skett kan inte verksamheten återupptas ens om
aktiekapitalet skulle ha betalats tillbaka till bolaget.
Observera att den nya styrelsen inte kan verka förrän denna har
registrerats.
Därför är det inte lämpligt att ärenden av detta slag innehåller
ändring av aktiekapitalet eller företagsnamnet (firman).
Likvidationen fortsätter
25 kap. 44 §
ABL och 1
kap. 48 § ABF
Även om likvidationen har avslutats kan den tas upp igen om tidigare
okända tillgångar kommit fram, talan väckts mot bolaget eller
likvidationsåtgärder i övrigt behövs.
Likvidatorn återupptar arbetet. Om kallelse på okända borgenärer har
gjorts är det inte nödvändigt att ansöka om en ny kallelse.
Eftersom det kan vara oklart om de förhållanden som senast
registrerats på bolaget fortfarande ska gälla bör likvidatorn undersöka
detta. Likvidatorn bör särskilt observera att göra anmälan till
Bolagsverket om något som är registrerat behöver ändras. Det kan
exempelvis vara uppgifterna om bolagets adress, likvidatorns adress,
särskilda firmatecknare, firmateckningen, revisorn eller revisorns
adress. Det är lämpligt att inhämta revisorns samtycke till att gå
tillbaka till sin funktion i bolaget. Om det inte är möjligt får en ny
revisor utses av bolagsstämman.
Likvidatorn kallar till bolagsstämma enligt bolagsordningen och gör
anmälan till Bolagsverket om fortsatt likvidation.
Anmälan ska innehålla:
- en uppgift om bolagets organisationsnummer,
- en uppgift om att likvidationen ska fortsätta (detta kan
lämpligen skrivas i rubriken på anmälan),
- personuppgifter för likvidatorerna, likvidatorssuppleanterna,
och de särskilda firmatecknarna samt, (om en sådan utsetts) den
särskilda delgivningsmottagaren,
- en uppgift om firmateckningen,
- bolagets postadress (detta behövs om den har ändrats),
- en försäkran om de särskilda firmatecknarna (detta behövs om
några nya sådana finns),
- om nya revisorer, revisorssuppleanter, lekmannarevisorer eller
suppleanter för lekmannarevisorer har tillkommit, ett bestyrkt
bolagsstämmoprotokoll med valet och en försäkran på heder och
samvete att de ovan nämnda personerna har åtagit sig uppdragen,
- om nya särskilda firmatecknare har utsetts eller om
firmateckningen ska ändras, en bestyrkt kopia av ett protokoll från
sammanträde med likvidatorerna. En utförligare beskrivning av
motsvarande punkter finns ovan under rubriken Likvidationen upphör
och verksamheten återupptas.
När den fortsatta likvidationen ska avslutas ska likvidatorn göra en
anmälan till Bolagsverket om att (en ny) slutredovisning har lagts fram,
jämför ovan under rubriken Likvidationen avslutas.
Likvidationen upphävs av rätten
25 kap. 46 §
ABL och 1
kap. 50 § ABF
Om en domstol har upphävt likvidationen ska likvidatorn kalla till
bolagsstämma för val av en ny styrelse.
Likvidatorn anmäler till Bolagsverket att likvidationen har upphävts.
Till anmälan biläggs rättens dom eller beslut i en bestyrkt kopia med
bevis i original om laga kraft.
Även i detta fall ska slutredovisning över likvidationstiden läggas
fram av likvidatorn till bolagsstämman. Bolaget måste välja en ny
styrelse. Den nya styrelsen ska själv anmäla sig för registrering med
uppgifter och bilagor på vanligt sätt enligt
ABF.
Likvidation som följs av konkurs
När Bolagsverket beslutat om tvångslikvidation visar det sig ganska
ofta att bolaget saknar tillräckliga tillgångar för att betala sina
skulder eller likvidationskostnaderna. Likvidatorn ska då ansöka hos
tingsrätten om att bolaget ska försättas i konkurs. Han ska i detta
sammanhang ge tingsrätten uppgifter om en eventuell kallelse på okända
borgenärer, jämför 10 § konkursförordningen. Tingsrätten
utser en konkursförvaltare. Likvidatorn får inte bli konkursförvaltare.
Konkursförvaltaren representerar konkursboet och bestämmer över
bolagets egendom. Han representerar inte i egentlig mening bolaget.
I konkursen ska regelmässigt göras en särskild konkursbouppteckning.
I samband med detta ska den som har hand om bolaget (likvidatorn) vid
ett särskilt s.k. edgångssammanträde på tingsrätten
försäkra (gå ed på) att han uppgett alla bolagets tillgångar och skulder
som han känner till. När en likvidator ersatt styrelsen och
VD måste han alltså som
regel ställa upp vid detta edgångssammanträde.
Om konkursen avslutas utan överskott är bolaget upplöst; detta anmäls
av tingsrätten för registrering hos Bolagsverket. Något behov att
fullfölja likvidationen finns normalt inte i dessa fall.
Konkurs som följs av likvidation
Här finns några ovanliga fall:
- Om konkursen avslutas med överskott eller läggs ned eller om
konkursboets egendom återställs efter ackord, ska domstolen (normalt
tingsrätten) besluta att bolaget ska gå i likvidation i samband med
att konkursen avslutas.
- Om bolaget redan före konkursen skulle vara i likvidation och
konkursen avslutas på något av de nämnda sätten ska likvidationen
fortsätta. Då återgår likvidatorn och revisorerna i sina funktioner,
jämför dock ovan under rubriken Likvidationen fortsätter, om
samtycke från revisorerna.
- Undantagsvis kan förekomma att Bolagsverket beslutat om
likvidation strax efter det att tingsrätten beslutat om konkurs. I
detta fall får likvidatorn oftast en begränsad funktion eftersom han
får lämna över den egentliga avvecklingen av bolagets ekonomiska
förhållanden till konkursförvaltaren. Bolaget är upplöst om
konkursen avslutas utan överskott.
Vanliga brister i handlingar som skickas in till oss
- Röstlängden anger inte vilken fysisk person som företrätt en
aktieägare som är juridisk person. I röstlängden ska anges
närvarande aktieägare, ombud och biträden samt uppgift hur många
aktier och röster var och en företräder vid stämman. För det fall
aktieägaren är en juridisk person måste det av röstlängden framgå
vilken fysisk person som företrädde aktieägaren på stämman.
- Anmälan att slutredovisningen lagts fram på bolagsstämma och att
bolaget är upplöst saknas.
- Anmälan om att likvidationen avslutats ska undertecknas av
likvidatorn (samtliga likvidatorer) och ges in i original.
- Slutredovisningen är inte reviderad eller revisionsberättelsen
omfattar inte hela likvidationstiden. Med hela likvidationstiden
avses från och med dagen för likvidationsbeslutet eller den dag
likvidatorn förordnades, till och med minst skiftesdagen.
- Redogörelse för skiftet saknas i slutredovisningens
förvaltningsberättelse.
Hänvisningar
25 kap. aktiebolagslagen
(2005:551)
1 kap. 43 – 50 §§
aktiebolagsförordningen (2005:559)
årsredovisningslagen (1995:1554)
delgivningslagen (1970:428)
delgivningsförordningen (1979:101)
lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer
10 § konkursförordningen (1987:916).
Se vidare olika kommentarer till aktiebolagslagen, t.ex.
Aktiebolagslagen 12:e och 13:e kap. av
Stefan Lindskog.
Kontrollera också reglerna om skatt på det som utskiftas vid
likvidation.
|