|
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- beskattningstidpunkten i 2-9 §§,
- gemensam eller särskild beräkning i 10-15 §§,
- anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,
- överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. i
17 och 18 §§,
- oriktig prissättning m.m. i 19 och 20 §§, och
- hur man beräknar resultatet i 21 och 22 §§.
Beskattningstidpunkten
Bokföringsmässiga grunder
2 § Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga
grunder.
Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som
intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår
som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte
något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även
skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga.
Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat
årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078),
ska vid
beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och
utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de
hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något
annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider
mot
bokföringsmässiga grunder. För räntor gäller detta dock
endast om de sammanlagda ränteinkomsterna eller de
sammanlagda ränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kronor.
Lag (2007:1419).
Balansposter
3 § Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar,
skulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till
förhållandena vid beskattningsårets utgång.
Värdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp
till samma belopp som värdet vid det föregående
beskattningsårets utgång. Lag (2007:1419).
Räkenskaperna
4 § Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa
läggas till grund för beräkningen av resultatet när det
gäller beskattningstidpunkten.
Reserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning
av 17 kap. 4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket. Lag
(2007:1419).
Justeringar
5 § Det redovisade resultatet ska justeras om en intäkts-
eller kostnadspost hänförs till ett visst beskattningsår i
strid med bestämmelserna i 2 §. Motsvarande justering ska
göras ett tidigare eller senare beskattningsår, om det
behövs för att undvika att någon intäkts- eller kostnadspost
utelämnas eller räknas dubbelt. Lag (2007:1419).
6 § Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller
liknande tas upp till ett för lågt belopp eller
avsättningar,
leverantörsskulder eller liknande till ett för högt belopp,
ska resultatet inte justeras till den del mellanskillnaden
motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på
andra tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige
skulle ha kunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock
bara om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).
Karaktärsbyte
7 § Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som
hör till inkomstslaget kapital blir tillgång i den
skattskyldiges näringsverksamhet, ska de justeringar göras
som behövs för att inte någon intäkt eller kostnad ska
utelämnas eller dubbelräknas. Lag (2007:1419).
Fordringar och skulder i utländsk valuta
8 § Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i
utländsk valuta, som inte tas upp till det verkliga värdet
enligt 17
kap. 20 §, ska värderas till kursen vid beskattningsårets
utgång. Om det finns ett terminskontrakt eller någon annan
liknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, ska posten
tas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen
under förutsättning att
- samma värde används i räkenskaperna, och
- värderingen står i överensstämmelse med god
redovisningssed.
Om den säkrade posten är sådant lager som tas upp till
anskaffningsvärdet enligt 17 kap. 20 § ska inte första
strecksatsen i första stycket tillämpas. Lag (2007:1419).
Kapitalvinster och kapitalförluster
9 § Bestämmelser om beskattningstidpunkten för
kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap. 26-32
§§.
Gemensam eller särskild beräkning
Juridiska personer
10 § All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person
räknas som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska
personen är delägare i ett svenskt handelsbolag, ska även
handelsbolagets verksamhet räknas in i den juridiska
personens näringsverksamhet.
I 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska
juridiska personer. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om
underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.
Lag (2007:1419).
11 § Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk
person får dras av bara om den juridiska personen hör hemma
i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller
i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas
av där angivna undantag.
Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelserna i
första stycket, ska dras av vid beräkning av den utländska
juridiska personens resultat det följande beskattningsåret.
Lag (2007:1419).
Fysiska personer
12 § All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild
näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om han
bedriver självständig näringsverksamhet utomlands, räknas
dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.
13 § För en fysisk person som är delägare i ett eller flera
svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje
handelsbolag som en egen näringsverksamhet. Om ett
handelsbolag bedriver självständig näringsverksamhet
utomlands, räknas dock all sådan verksamhet som en egen
näringsverksamhet.
Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt
handelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas
in i det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§
finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och
vissa andra handelsbolag. Lag (2007:1419).
Underskott för kommanditdelägare och vissa andra
handelsbolagsdelägare
13 a § Kapitalvinst som enligt 49 a kap. ska tas upp som
överskott av passiv näringsverksamhet när en fysisk person
avyttrar en andel i ett skalbolag räknas som en egen
näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
14 § En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får
inte dra av underskott från kommanditbolaget till den del
summan av avdraget och de avdrag som gjorts tidigare
beskattningsår skulle överstiga ett belopp som motsvarar vad
delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.
En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande
till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat
ansvar för
bolagets förbindelser ska dra av sammanlagt högst ett belopp
som motsvarar hans ansvar. Lag (2007:1419).
15 § Underskott som inte ska dras av på grund av
bestämmelserna i 14 §, ska dras av vid beräkning av
resultatet från bolaget det följande beskattningsåret. Lag
(2007:1419).
Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte
16 § Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41
kap. 6 §, ska den anses ha återanskaffats mot en ersättning
som motsvarar marknadsvärdet. Vid karaktärsbyte i annat fall
ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsutgiften ökad
med utgifter för förbättring och minskad med sådana avdrag
som har gjorts för anskaffning, värdeminskning och liknande.
I 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns
bestämmelser om värdeminskningsavdrag för byggnads- och
markinventarier, byggnader och markanläggningar i sådana
fall. Lag (2007:1419).
Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.
17 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter
den huvudsakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina
tillgångar till staten, ett landsting eller en kommun, ska
bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om
överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del
innehas, direkt eller indirekt, av staten, ett landsting
eller
en kommun.
Bestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser
inom en svensk koncern. De tillämpas inte heller om
överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets
verksamhet.
Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som
överlåts, ska hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som
bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets
ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens
allmänna art och inriktning. Lag (2007:1419).
18 § En beräkning av resultatet görs som om ett
beskattningsår hade avslutats i och med överlåtelsen. Vid
beräkningen får de tillgångar som finns kvar efter
överlåtelsen inte tas upp till ett högre värde än
marknadsvärdet.
Om denna beräkning resulterar i ett underskott, anses
resultatet vara noll, och den återstående delen av
beskattningsåret behandlas då som ett särskilt
beskattningsår. I annat fall beräknas resultatet för hela
beskattningsåret efter vanliga regler.
Sådana underskott för ett tidigare beskattningsår än
överlåtelseåret som inte har kunnat dras av det följande
beskattningsåret på grund av bestämmelserna i 40 kap., får
inte dras av ett senare beskattningsår än det då
överlåtelsen sker.
Oriktig prissättning m.m.
19 § Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till
följd av att villkor avtalats som avviker från vad som
skulle
ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska
resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha
uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller
dock bara om
1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre
resultat inte ska beskattas för detta i Sverige enligt
bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett
skatteavtal,
2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en
ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och
3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit
till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.
Lag (2007:1419).
20 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses
föreligga om
- en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i
ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares
företag eller
äger del i detta företags kapital, eller
- samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen
eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i
dessa företags kapital.
Resultatet
21 § Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska
beräknas genom att intäktsposterna minskas med
kostnadsposterna.
Särskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i
näringsverksamhet finns i 60 kap. Lag (2007:1419).
22 § Bestämmelser om att underskott ska dras av samma
beskattningsår finns i fråga om
- kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap.
32 §, och
- kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46
kap. 17 §.
Bestämmelser om att underskott får dras av samma
beskattningsår finns i fråga om
- delägare i andelshus i 42 kap. 33 §,
- nystartad verksamhet i 62 kap. 3 §, och
- litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 62 kap. 4 §.
Bestämmelser om att underskott ska dras av ett senare
beskattningsår finns i fråga om
- avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap.,
och
- avdrag för kvarstående underskott av avslutad
näringsverksamhet i 42 kap. 34 §. Lag (2007:1419).
»Tillbaka till inkomstskattelag
|
