Ekonomiprogram.biz - Din guide till ekonomiprogram

Hem - Bokföringsprogram - Faktureringsprogram - Administrationsprogram - Löneprogram - Bokslutsprogram - Skatteprogram - CRM

E-handel - ERP - MRP - MPS - Koncernredovisning - Revision - Tidsredovisning - Projektredovisning - Bokningsprogram

Företagsvärdering - Aktievärdering - Optionsvärdering - Fastighetsaffär - Starta eget - Ekonominyheter - Ekonomiböcker - Juridik - Länkvänner

Personalmallar - Aktiebolagsmallar - Budgetmall - Ledighetsmallar - Övriga mallar - Årsbokslut - Skatteregler - Export/import - Sök ekonomiprogram

Vi listar bokföringsprogram, faktureringsprogram och administrationsprogram för att ni lättare skall få en översikt över vilka program och leverantörer av ekonomiprogram som finns på den svenska marknaden idag.


Starta aktiebolag, registrera aktiebolag

Aktiebolag är en företagsform där aktieägarnas ansvar normalt begränsas till det kapital som satsas i bolaget. Ett aktiebolag företräds av en styrelse. Aktiebolaget måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Nedan kan ni läsa mer aktiebolag, uppgifterna är hämtade från bolagsverkets hemsida (www.bolagsverket.se) den 16 april 2007.

1. Starta aktiebolag, registrera aktiebolag

Aktiebolag är en företagsform där aktieägarnas ansvar normalt begränsas till det kapital som satsas i bolaget. Ett aktiebolag företräds av en styrelse. Aktiebolaget måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Styrelse och revisor väljs av bolags stämman.

Organisationsnummer
Organisationsnummer tilldelas när registreringen av bolaget är helt klar. Numret används som identitetsbeteckning vid kon tak ter med myndigheter och andra. Organisationsnumret ska anges på företagets brev, fakturor, orderblanketter och webbplats. Du kan läsa mer om detta på nästa sida under rubriken Brevpapper.
Juridisk person
En juridisk person kan själv teckna avtal, ha anställda, äga saker och vara part i rättegångar. Ett aktiebolag blir en juridisk person i och med att det registreras i aktiebolagsregistret hos Bolags verket.
Privata och publika aktiebolag
Aktiebolag delas upp i privata respektive publika aktiebolag. Publika bolag kan sprida sina aktier till allmänheten. Privata aktiebolags företagsnamn får inte innehålla ordet publikt och publika aktiebolags företagsnamn får inte innehålla ordet privat. Du kan läsa mer om företagsnamn på sidan 6.
Bolagsstämman
Vid en bolagsstämma ska det utses en ordförande och minst en justeringsman. Består styrelsen av en styrelseledamot som äger alla aktier i bolaget, behövs inte någon justeringsman. Bolagsstämmoprotokollet kan i sådant fall undertecknas av enbart aktie ägaren. Den som är ordförande vid stämman behöver inte vara den som är styrelsens ordförande.

Bolagsstämman utser styrelsen och kan även avsätta den. Bolagsstämman beslutar också om ansvarsfrihet för styrelsen. Den be slutar om ändring av bolagsordningen och aktiekapitalet och fastställer balansräkningen och resultaträkningen.

Bolagsstämman fattar också beslut om företagets vinst eller förlust och på vilket sätt företaget ska upplösas.
Bolagsordningen
Bolagsordningen anger grunderna för företagets verksamhet. Ett exemplar av bolagsordningen ska finnas hos Bolagsverket och är en offentlig handling.
Räkenskapsåret
Bolagets räkenskapsår ska omfatta tolv månader. Det första räkenskapsåret börjar den dag bolaget registreras. Detta gäller även om bolaget först senare börjar driva verksamhet. Bolagets räkenskapsår framgår av bolagsordningen.

Tillåtna räkenskapsår
Ett räkenskapsår kan vara lika med kalenderåret, eller ett så kallat brutet räkenskapsår. Följande räkenskapsår räknas som tillåtna.
• 1 januari–31 december.
• 1 maj–30 april.
• 1 juli–30 juni.
• 1 september–31 augusti.

När ett bolag bildas och när ett räkenskapsår läggs om, är det tillåtet att ha ett kortare räkenskapsår än tolv månader eller förlänga det till högst arton. Räkenskapsåret får även kortas av i samband med att ett bolag upphör.

Aktiekapitalet
Aktiekapitalet ska vara lägst 100 000 kronor för privata aktiebolag och lägst 500 000 kronor för publika aktiebolag.
Brevpapper och webbplats
Ett aktiebolags brev, fakturor, orderblanketter och webbplats ska ange bolagets namn, den ort där styrelsen har sitt säte och organisationsnumret. Om bolaget har trätt i likvidation eller konkurs ska också detta framgå. För mer information, se informationsblad 829 h, Brevpapper m.m. för aktiebolag, som bl.a. finns på vår webbplats www.bolagsverket.se.
Aktieboken
Styrelsen måste upprätta en aktiebok med en förteckning över aktieägarna. Aktieboken är offentlig och ska hållas tillgänglig för allmänheten hos bolaget. Aktieinnehav registreras inte av Bolags verket. Aktieägarna får vara bosatta i vilket land som helst. När en aktie säljs ska den nye aktieägaren antecknas i aktieboken.
Registrera ditt aktiebolag
Du kan registrera ditt aktiebolag hos Bolagsverket och samtidigt anmäla det till Skattemyndigheten på webbplatsen www.foretagsregistrering.se. Du kan också använda blankett 816 som finns på vår webbplats www.bolagsverket.se.
Vissa skyldigheter gentemot Bolagsverket
Att genast anmäla bolaget för nyregistrering Vi tar hand om din ansökan och behandlar bl.a. ditt förslag till företagsnamn för aktiebolaget. Om din ansökan godkänns får du en registeruppgift. I annat fall måste du lämna in kompletterande handlingar. Vänta med att beställa skyltar, visit kort och liknande tills du fått din register uppgift.

Att ha en behörig styrelse och revisor
Bolagsverket bevakar att företaget har en behörig styrelse och revisor i registret, samt att ni har en verkställande direktör (VD) och en särskild delgivningsmottagare, när så är nödvändigt enligt aktiebolagslagen (ABL). Har bolaget inte detta, riskerar bo laget tvångslikvidation. Bolaget kan också bli skyldigt att betala en särskild avgift som ska täcka Bolagsverkets kostnader för likvidationsärendet. Beslut om denna särskilda avgift och tvångs likvidation fattas av Bolagsverket.

Att skicka in årsredovisningshandlingar
Det är styrelsens skyldighet att en gång per år upprätta och lämna in en fastställd årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket. Om företagets årsredovisning och revisionsberättelse lämnas in för sent, får företaget betala en förseningsavgift.

Att anmäla ändringar
När bolaget t.ex. ändrar företagsnamn, verksamhet, adress eller styrelseledamöter, ska du anmäla ändringen till Bolagsverket. Anmälan ska göras genast. Använd gärna www.foretagsregistrering.se eller blankett 817 för ändringar. Blanketten finns på vår webb plats www.bolagsverket.se

Att avveckla ett aktiebolag
Det vanligaste sättet att avsluta ett aktiebolag är genom likvidation. För information om hur en likvidation går till, se informations blad 829 i, Likvidation av aktiebolag, som bl.a. finns på vår webbplats www.bolagsverket.se. Ett aktiebolag kan även av vecklas genom fusion, delning eller genom konkurs.
Så bildas ett aktiebolag
Ett aktiebolag bildas genom att en eller flera stiftare beslutar om att starta ett aktiebolag. En stiftare måste vara bosatt inom EES eller vara en juridisk person från ett land inom EES.

Bildning
Vid bolagsbildning ska följande åtgärder vidtas.
• Stiftarna ska upprätta en stiftelseurkund.
• En eller flera stiftare tecknar samtliga aktier i bolaget.
• Aktierna betalas.
• Stiftarna färdigställer, daterar och undertecknar stiftelseurkunden.
• Styrelsen anmäler bolaget till Bolagsverket för registrering.

Stiftelseurkund
I stiftelseurkunden ska stiftarna ange följande.
• Hur mycket som ska betalas för varje aktie.
• Fullständigt namn, personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum och postadress för styrelseledamot
och revisor samt, i förekommande fall, styrelsesuppleant, revisorsuppleant och lekmannarevisor.
• I förekommande fall ska det även anges om aktier ska kunna tecknas och betalas med apportegendom.

Kontanter
Om aktierna ska betalas med pengar, måste hela det tecknade beloppet betalas in. Pengarna ska sättas in på en bank, kreditmarknadsföretag eller kreditinstitut inom EES på ett konto som är speciellt öppnat för aktiebolaget som är under bildande. Först därefter kan bolaget registreras.

Apportegendom
Om någon ska få teckna aktier med rätt att tillföra annan egendom än pengar (apportegendom), ska detta särskilt anges i stiftelseurkunden. All apportegendom ska tillföras bolaget före registreringen. Bara sådan egendom som är eller kan bli till nytta för bolagets verksamhet, accepteras som apportegendom.

En auktoriserad eller godkänd revisor ska utfärda ett intyg med följande uppgifter.
• Att apportegendomen inte har blivit värderad högre än det verkliga värdet.
• Att egendomen är eller kan bli till nytta för bolaget.
• Att all egendom blivit tillförd bolaget.

Dessutom ska egendomen beskrivas och det ska anges vilken metod som har använts vid värdering av egendomen. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen ska anmärkas.

Bolaget är bildat när stiftelseurkunden har undertecknats
av samtliga stiftare.

Kvittning
Att betala aktier genom kvittning med motfordran hos
bolaget är inte tillåtet vid bolagsbildning.

Styrelsen och verkställande direktören
Styrelsen och verkställande direktören leder företagets verksamhet. Deras ansvar är omfattande.

Styrelsens ansvar
Styrelsens uppgifter varierar beroende på bolagets storlek och om någon VD är utsedd. Är en VD utsedd ansvarar denne för den löpande förvaltningen. Styrelsen beslutar om vem som ska företräda före taget (firmateckning) och kallar aktieägarna till bolags stämma. Har styrelsen utsett en VD eller andra organ (t.ex. ett arbetsutskott eller en kommitté), ska styrelsen utforma instruktioner för arbetsfördelningen. Styrelsen ska även fastställa en arbetsordning för sitt arbete.

Behöver arbetet i styrelsen delas upp, ska arbetsordningen visa hur fördelningen är gjord. I arbetsordningen ska också framgå hur ofta man ska ha samman träden och om styrelsesuppleanterna ska delta i dessa. Bolag där styrelsen endast har en styrelseledamot, behöver inte upprätta en arbetsordning. Arbetsordningen ska inte skickas in till Bolagsverket.

Styrelsen ansvarar för att skatter betalas in i tid och att årsredovisningar upprättas och lämnas in till Bolagsverket. Styrelsen ska också anmäla ändringar i företaget. Styrelsens ansvar är omfattande och ledamöterna kan i vissa fall bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

Firmateckningen
Om ingen särskild firmateckning anmäls kommer firman att tecknas av styrelsen. Då ska mer än hälften av styrelsens leda möter gemensamt underteckna exempelvis lånehandlingar och avtal.

Styrelseledamöterna
Styrelsen i ett aktiebolag ska bestå av minst tre ledamöter. Om bolaget är ett privat aktiebolag, kan styrelsen bestå av endast en eller två ledamöter med minst en suppleant. Styrelsens ledamöter väljs i regel fram till slutet av nästa årsstämma. Den tid styrelsen väljs på kallas för en mandatperiod och är maximalt fyra räkenskapsår.

En styrelse kan naturligtvis bli omvald för en ny mandatperiod. Om de ordinarie ledamöterna inte kan fullfölja sina upp gifter, är det styrelsesuppleanterna som träder in i deras ställe.

Behörigheten
Den nya aktiebolagslagen medför att en ändring i en styrelses sammansättning beslutad från och med 1 januari 2006 och framåt får verkan tidigast från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket, eller från den senare tidpunkt som anges i det beslut som anmälan grundar sig på. Motsvarande gäller för VD och särskilda firmatecknare.

De nya reglerna innebär att det blir särskilt vikigt för styrelseledamöter och verkställande direktörer att omgående se till att anmälningar om registrering av sådana funktionärers tillträden och avgångar kommer in till Bolagsverket. Detta eftersom styrelsen tidigast vid tidpunkten när anmälan har kommit in till Bolagsverket med giltig verkan kan företräda bolaget. Fram till dess är det den gamla och avgående styrelsen som är behörig att företräda bolaget.

Styrelseordföranden
Om styrelsen består av mer än en ledamot, ska styrelsen bland sina ledamöter alltid utse en ordförande. Denne ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen utför sina arbetsuppgifter. Styrelseordföranden ska anmälas till Bolagsverket. Verkställande direktören Det är styrelsen som utser verkställande direktören. I bolag som är publika, ska styrelsen alltid utse en VD. I dessa bolag får VD och styrelseordförande inte vara samma person. I privata bolag får styrelsen utse en VD om styrelsen så önskar.

Arbetstagarrepresentanterna
De anställda i ett aktiebolag kan, om villkoren i lagen om styrelserepresentation för de privatanställda är uppfyllda, få representeras i styrelsen. Dessa ledamöter kallas arbetstagarrepresentanter. De ingår i det totala antalet styrelseledamöter som vid varje tid finns i bolaget, men de räknas inte in i antalet leda möter som ska finnas enligt bolagsordningen. Det beror på att det inte är bolagsstämman, utan den lokala arbetstagarorganisationen, som utser arbetstagarrepresentanter och bestämmer tiden för deras uppdrag. Deras ansvar är lika med övriga styrelse ledamöters.

Bosättning
Stiftarna, VD, minst hälften av styrelseledamöterna, minst hälften av styrelsesuppleanterna och minst en av de särskilda firma tecknarna ska vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. EES består för närvarande av EU:s medlems stater, Gibraltar, Island, Liechtenstein och Norge. Uppfylls inte dessa krav, kan bolaget ansöka om dispens hos Bolagsverket.

Information om dispens från aktiebolagslagens krav på bosättning finns i informationsblad 829 n som bl.a. finns på vår webbplats www.bolagsverket.se.

En särskild delgivningsmottagare
Om bolaget inte har någon i Sverige bosatt behörig ställföreträdare, ska styrelsen ge en fullmakt till en person som är bosatt i Sverige att ta emot delgivning för bolaget. Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon som är under 18 år eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Den särskilda delgivningsmottagaren ska anmälas till Bolagsverket för registrering.

Copyright 2006 © Ekonomiprogram.biz : info@ekonomiprogram.biz